Jag avslutade just Bea Uusmas bok om ingenjör Andrées polarexpedition och är så överväldigad. Det var definitivt en av de bästa böckerna som jag har läst i år. Två saker är fascinerande med boken; 1.) detta vansinniga uppdrag att utforska Nordpolen då man inte är helt kompetent och 2.) Bea Uusmas egen besatthet av att finna ett svar på gåtan om vad som hände expeditionens medlemmar. Det är en fantastisk stor bok rent innehållsmässigt och historien om Andrée och gänget är enormt fängslande. Hur kunde de vara så oförberedda, hur kunde de göra så många misstag och vad hände de där sista dagarna? De verkade ha någon idé om att återvända till Sverige som hjältar, iklädda rosa kravatter. I packningen fanns dessutom champagne, för att kunna fira det lyckade äventyret ordentligt. Och det finns inga svar, bara frågor. Expeditionens medlemmar återvänder aldrig helt från Vitön där de hade slagit läger, de återvänder i bitar mer än 30 år senare. Men de återvänder åtminstone som hjältar.
Dock är det inte bara innehållet i
Expeditionen som gör den läsvärd, utan även utformningen. Man ska helt klart försöka lägga vantarna på den illustrerade utgåvan med läcker grafisk design. Bea Uusma har sammanställt en besatthet på ett otroligt bra sätt, med fotografier, tabeller och skisser. Som nörd får man nästan hjärtklappning när man ser det. Men hon har haft en bra grund att bygga på, för mysteriet med Andrées polarexpedition kommer nog att fortsätta fascinera människor även långt fram i tiden.
