Lorelei Lee

Lördagen började med Gentlemen Prefer Blondes.

Her story

Jag har läst Marilyn Monroes självbiografi eftersom den är så lättläst. Har tappat lustan att läsa lite just nu. Känns trist, men det är bara att vänta ut det. Hur som helst så var boken ganska fattig på innehåll, även om hon var mycket mer personlig än jag hade trott att hon skulle vara. Den är ju inte heller avslutad, utan bryts mitt i ett kapitel. Lite trist eftersom en självbiografi känns mer pålitlig än en biografi. Och det finns ju ganska många sådana om Marilyn Monroe.

En kväll med Oates

Ja, efter Joyce Caol Oates-kvällen fick man ju verkligen lust att läsa... ALLT som hon har skrivit. Femton sidor kvar i Blonde, så de går först. Hon pratade faktiskt en hel del om just den boken, framför allt om Norma Jeane Baker. Det var roligt att höra någon prata med respekt och insikt om henne, istället för att bara se någon lättklädd bild på henne (tänker genast på den där scenen från The Seven Year Itch). Kapitlet jag är inne på nu, som är ett av de sista i boken, handlar mycket om hennes smink och hennes make-up artist. Hur de tillsammans manar fram "Marilyn" och att hon vissa dagar inte vill visa sig. När jag satt på författarsamtalet i går så mindes jag plötsligt att jag för några år sedan inte ens visste om Marilyn Monroe var en skådespelerska eller artist eller modell. Ikonen Marilyn (sexikonen) är mycket starkare än skådespelerskan som Norma Jeane Baker så desperat försökte vara.

Men nu skulle jag inte alls skriva om det utan om Oates! Fan också. Hur som helst så var hela intejvun ganska lättsam (förutom att hon nästan började gråta när hon talade om sin katt Muffin) och hon var väldigt rolig. Jag hade nog förväntat mig något dystrare. Dessutom hade hon en underbar New York-dialekt och hon talade som författare brukar göra (har jag noterat), hon avviker lätt från ämnen och har långa utlägg om något helt annat än det som det frågades om. Men hon berättade såklart en del om att skriva och lite om hennes egen process. En väldigt intressant kväll som jag önskar fanns inspelad att se igen.

PS. Tog lite bilder, ska försöka ladda upp den ASAP. DS.

Norma Jean och Marilyn

And it seems to me, she lived her life...

Värsta dagen på jobbet hittills. Holy cow vad det är varmt där. Jag gick omkring helt röd i ansiktet hela dagen och försökte passera fläkten så ofta som möjligt. Inte bättre utomhus heller. Jag avundas inte heltidarna som måste vara där hela dagen. Det kan ju inte vara bra det där, rent långsiktigt. Förhoppningsvis blir det svalare nästa vecka. Våga vägra värmen.

Har kommit en bra bit in i Blonde nu. Den är bra, fast det är jobbigt att läsa under tidspress (för man borde ju ha läst något av JCO innan man lyssnar på henne nästa vecka). Har hennes dagbok hemma också, ska se om jag orkar börja med den också. Hur som helst är Blonde bra, extremt bra till och med. Jag har försonats med tanken att det inte är den riktiag Norma Jean Baker, utan en fiktiv. Den är väldigt fint skriven i alla fall och den målar upp en väldigt nyanserad bild av "Marilyn". Personligen har jag alltid sett henne som smått puckad blondin som gjorde filmer ett tag, mådde dåligt och tog livet av sig. Väldigt intressant att tänka på människan bakom sminket i alla fall.

Nu ska jag försöka sova, trots att jag precis har sett ett avsnitt av Fringe. Spooky.