Run through the jungle

Det säger man ju inte nej tack till.

Previously on LOST...

Jag tror jag har lyckats hjärntvätta Johanna genom att skriva så mycket om LOST den senaste veckan. Fast jag undrar när jag ska ha tid att se om hela säsongen, för jag ska jobba heltid i en hel månad nu. Hoppas att det blir kallt, för annars blir det som ett växthus inne på lagret. Efter det har jag inget jobb alls i åtta veckor. Men vårt idiotiska sommarschema är ett ämne för ett annat blogginlägg!

Skoj

Desmond Hume - A tribute

Desmond är Odysseus. Penny är den väntande Penelope. En episk kärlekshistoria.

Ironisk nog är Desmond pilot i Lockes hallucination. Ironin är tyvärr en spoiler i det här fallet, men se säsong två och tre för all del.

Desmond överlever en explosion, hans kläder gör inte det. Manusförfattarna är för snälla ibland.

Åh Desmond... Ön vill inte släppa dig.

Join Dharma today, we have hot scotsmen. Vinnande koncept.

23

Ikväll sänds sista avsnitten av LOST i USA. Sista minutenresa någon? Jag får stanna hemma och vänta tills TV4 behagar visa dem. Eller inte.

Usch. Jag har lite (mycket) ångest inför Slutet. Det är hemskt. Jag har levt med serien i flera år, sedan 2004 tror jag. Jag minns det första avsnittet, jag minns hur jag tänkte "WOW" när sluttexterna började. För jag visste redan då att den här serien skulle bli min serie. Självklart har jag inte alltid tyckt om allt i serien, eller om karaktärerna. LOST är inte perfekt. Men det är damn close. Fan, jag tror det är dags för en LISTA.

Favoritkaraktärer i LOST:

1.) Desmond. Alltså herregud den mannen kan konsten att fascinera. För det första är han jävla snygg, crazy eyes or not. Han är totalt galen ibland. Stupfull emellanåt. Flawed. Och hans historia med Penny... Jag gråter nästan när jag tänker på avsnitt som "The Constant". Han kan resa i tiden, han ser in i framtiden och han ser ut som Jesus. Och han är tål elektormagnetism.

2.) Ben. Vad kan man säga? Michael Emerson spelar så sjukt bra. Han kan leverera repliker som ingen annan och upphör aldrig att förvåna en. Läskig och tilldragande på en gång.

3.) Kate. Emellanåt har jag inte gillat Kate. Hon har alltid varit ett irritationsobjekt eftersom hon hamnade in någon slags kärlekstriangel med Jack och Sawyer. Men hon är stark, trots att hon i senare säsonger blev tillbakaputtad av författarna. Synd. Andra starka kvinnliga karaktärer har varit Claire, Juliet och Rousseau. Gillar dem alla väldigt mycket.

4.) Locke. Det måste göras. Han är awesome, vare sig man hatar eller älskar honom. Han har hela tiden varit på öns sida, han har hela tiden vetat att den är speciell. I sista säsongen tog relationen mellan "honom" och Jack en intressant vändning.

5.) Charlie. Underbara, söta, olyckliga Charlie Pace.

Happily ever after

Bästa avsnittet på hela säsongen, självklart med Desmond. Det handlade i princip bara om honom, men när han gör sina små resor så blir det så. Jaja, nu ska jag inte skriva mer.

I kväll är det Tove Jansson-kursen igen. Det är riktigt intressant att läsa henne som något annat än Mumin-tanten. Det finns så mycket eftertanke bakom "barnböckerna". Boel Westins "biografi" om henne (Tove Jansson - Ord, liv och bild) är fantastiskt intressant. Jag önskar jag hade råd att köpa den men den kostar över 250 kr...

I morgon ska jag jobba. Äntligen kanske jag ska skriva. Fan, jag som hade behövt jobba mycket den här månaden. Får hoppas på ett överflöd med pass nästa vecka! Jag har bokat upp mig så mycket som möjligt på intresselistan, men man vet ju aldrig.

Eftersom det är vår så lyssnar jag på Monica Zetterlund nu. Underbart.

I want to be forever young

Just nu stirrar jag mig blind på de senaste avsnitten av LOST. Många, många svar. I alla fall tycker jag det, fast jag saknar alla frågor lite. Och Desmond. Istället får jag trösta mig med Richard, som är en underbart mystisk och cool karaktär. Jag vill inte att det ska ta slut!

Ops

Dålig blogging den här veckan, jag vet. Men det har som vanligt varit rätt mycket. Vet inte riktigt vad jag har gjort, men det känns ändå som att jag inte har hunnit med någonting. Som det ska vara med andra ord.

Nästa vecka har vi redovisning i Women & Law-kursen. Jag ska prata om varför The Odd Women är en feministisk bok. Vet inte riktigt hur det går med det, men jag har i alla fall skrivit en text. Hoppas inte att läraren förväntar sig något avancerat för hon la ut instruktioner för en vecka sedan... Bra framförhållning. Samtidigt har jag uppsatsen som ligger i ide. Den vaknar till ibland. Det blir väl hetsskrivning strax innan jul. Kul kul.

Fredagen var soft. Eller ja... Städade som en galning och lagade sedan risotto till Johanna (och mig). Men sedan var det lugnt! Vi glodde på LOST (säsong fyra eftersom Johanna är sjuuukt efter). Det var kul, har inte sett LOST på ett tag. Desie i The Blue Shirt är awesome.

Flashes before your eyes

På fredag börjar TV4 visa en nya serie, FlashForward, såklart på någon skumma tid (typ fem i elva, helt sjukt). Hur som helst så drar folk på nätet paralleller mellan den och LOST, så det kanske är något för mig. Fast nu spolar de framåt istället för bakåt (vilket de iofs gör i de senare säsongerna av LOST) och folk ser några minuter av sin framtid. Dessutom tror jag att det är en massa med LOST-skådisar med, bland annat Sonya Walger som spelar Penny. Älskar henne. Annars brukar jag ha svårt för kvinnliga skådisar och karaktärer, men hon är faktiskt riktigt bra. Plus att Dominic Monaghan är med. Charlie!

Fan, det är något väldigt Desmond över hela greje att se "flashar" av sin framtid. OMG de har kopierat en hel serie av honom. Bara för han är världens bästa karaktär. Åh vad jag saknar LOST (orka kursivera!) och alla crazy plot twists. Fan maj är så långt borta just nu.

På tal om att vara helt deprimerad av gråmulet, halvljummet väder så såg jag lite sol i morse. Borde egentligen gått ut men jag orkade inte. SERIÖST. Ok att det är mulet MEN HELA TIDEN?! Man blir så trött och vill bara stanna inne och äta choklad. Köpte nya Marabou Vinter i dag och OH MY FUCKING GOD vad god den var! SERIÖST. Jag är inget choklad-monster men WOW. Kanel och sådana där kryddor gör extremt mycket. Mosade i mig hela blocket på en dag så nu mår jag smått illa. Sååå värt det.

Desie <3

LOST 5.12: Dead is Dead

Utmärkt avsnitt med mycket Ben. Det blev några tårare också, men mest otåligt väntande. Nu känner jag mig extremt mycket lugnare än de senaste veckorna. Desmond var med i ungefär en minut och han var mest suddig eftersom det var ur Bens perspektiv. Och Charlie! Cutie!

Femte säsongen är som en gåva till alla fans som har hängt med så här passa länge. Man får hela tiden reda på nya saker, många luckor fylls igen. Och gamla hederliga cliffhangers såklart! Jag är ännu mer övertygad än någonsin att LOST är en av de bästa serierna någonsin. Den vågar ta ut svängarna, vågar ta livet av karaktärer, vågar vara lite nyskapande. Men samtidigt finns de gamla hederliga relationsproblemen där (även om jag är mest förtjust i tidsresor, isbjörnar och statyer med bara fyra tår).

På tal om något annat... Vad hette Penelopes och Odysseus son?

The heart is a lonely hunter...

... är nog en av mina favorittitlar på böcker. Har inte läst den. Ännu.

Just nu tragglar jag med min love-uppsats. Den ska ha något slags könsperspektiv, men jag vet inte hur det blir. Känns ganska slarvigt, måste nog fixa en del på den när jag är klar.

Såg LOST i dag, så vi får se om pappa för några hotbrev. Alltså, som någon skrev i en blogg för ett tag sedan så är den här säsongen belöning för att man har hängt kvar. Det känns som att serien har fått nytt liv. Haha, bäst var att Hurley och Miles diskuterade tidsresor i dag. Hurley får liksom representera alla som är så förvirrade över vad som egentligen pågår.

När det gäller lilla Desie så har jag gått från spänd till irriterad till sjukt orolig (förra veckan insåg jag vad som hade kunnat hänt) till lätt irriterad igen. Men Daniel sa att han är den viktigaste personen så jag litar på Daniel. Eh, var tog han vägen förresten?

It's a date!

Uh. Såg senaste avsnittet av LOST i dag och är det bara jag eller har det kommit in i en svacka? Ja, i flera avsnitt ända från säsongsstarten så har det vara så sjukt bra och spännande, men nu verkar det ha planat ut lite. Kanske normalt. Kanske också beror på att jag sitter och otåligt väntar på att Desmond ska dyka upp igen. Vad fan, han har inte varit med på säkert fem avsnitt, om inte mer. Snacka om sjuk jävla hemlig cliffhanger där, för man förstod ju ungefär vad som hände fast det sades inte rakt ut. Dumma Ben!

I dag har jag (hurra!) lyckats plugga en del. Skrev lite på uppsatsen, men det blev ju ingen vidare hög kvalitet på skiten. Ska nog anteckna lite mer först och sedan börja skriva. Eller så kör jag resultat-delen för så får man ta det tekniska sedan. Verkar nästan bäst, men ändå jobbigast. Sedan har jag pluggat lingvistik också. Huha. Phonology är hemskt, jag orkar inte fatta något, det är så sjukt jobbigt och ointressant. Då gillar jag syntax bättre, fast det är svårt. Och semantik förstås... Vet inte riktigt vad jag ska tycka om det.

Rorschach och jag har i alla fall en date på tisdag klockan 13.50 på Sergel. Då jävlar ska jag se filmjäveln. Plus att jag ska försöka spana in slutet på bokrean, om den finns kvar. Snälla?

Because you left (you bastard)

Det är snart dags för femte säsongen av LOST. Holy crap har det verkligen gått fem år? De flesta gnäller på att LOST aldrig ger några svar utan istället hela tiden skapar fler frågor. FATTAR NI INTE ATT DET ÄR JUST DÄRFÖR DET ÄR SÅ BRA?! Ibland fattar man ingenting men sedan faller allting på plats och just de små stunderna är fantastiska. Jag vill inte ha allt serverat framför mig, jag vill kunna sitta och fundera, gissa. Jag vill inte ha ett facit i handen när varje avsnitt är slut.

Men bäst är nog i alla fall Desie. Han kanske inte har några superkrafter kvar, men jag älskar honom ändå!

Desmond är min hjälte

Man blir aldrig så påmind om en karaktär som när man drömmer om honom. Min dröm-Desmond kunde inte bara se in i framtiden (det hade han förresten lämnat bakom sig) utan han kunde "hela" nu också. OCh jag tror nästan att han hade lagt sig till med telekinesi också. Egentligen minns jag inte så mycket förutom att han sprang runt en hel del och gjorde fantastiska saker. Fan, Desie är bäst! I "verkligheten" kan han ju bara se framtiden och resa i tiden dock. Fast, jag kan nog stå ut med det. Min lilla constant.

Just nu försöker jag skriva på min uppsats till engelskan som ska argumentera för att global uppvärmning är en produkt av osäker forsking och masshysteri. Ja, något i den vägen i alla fall. Hur svårt som helst eftersom jag sitter och gnisslar tänderna åt alla dumma argument. Det finns hur mycket skit som helst där ute. Men, jag måste härda ut och stå för "mina" åsikter. Fast jag har ont i höger axel och har svårt att koncentrera mig just nu. Det är roligare att hitta på andra saker, som att se på Wonder Boys eller googla bilder på Des...