Some like it Hoth

Tycker jag borde vara mer taggad inför The Dark Knight Rises, men jag tror att det blir lite dämpat av allt arbete. I går var en riktig... jäkla dag. 28 grader varmt och datorerna bestämmer sig för att krångla extra mycket. Den första kvarten i infodisken trodde jag att jag skulle avlida, folk var så sjukt på. Och "på" är en snäll omskrivning. Det är inte kul att arbeta när tekniken inte fungerar, det är pinsamt att stå där som en idiot och inte kunna svara på varför det inte fungerar. Arbetsklimatet blir inte något vidare.

Men nya tag i dag. Det verkar i alla fall vara svalare i dag, jag klarar inte av det här sommarvädret ens i vanliga fall. Men när man ska arbeta också... Och samtidigt hålla upp någon slags samlad fasad utåt.

Har förresten sett klart på fem säsonger av LOST nu! Har hållit på med mitt maraton sedan början av juni. Fem säsonger på två månader är inte fy skam, trots att jag har tappat farten de senaste veckorna. Men nu är det dags för sista säsongen! Det är väldigt roligt att se det igen, när man vet allting och kan se vilka ledtrådar och hintar de lämnar.

Fina LOST.

Onsdagen i korthet

I dag har faktiskt varit en bra dag på jobbet, hade rätt så slitigt i måndags och i tisdags. Kan ha berott på att jag jobbade kväll båda dagarna. När man kommer hem är man rätt död i huvudet och i kroppen. I dag fick jag skutta hem redan halv fem och i morgon börjar jag inte förrän ett, så det känns fint. Dock blir det kväll igen i morgon, verkar ha lyckats åka på de flesta kvällarna hela sommaren. Jaja, livet som vikarie antar jag!

En sak har jag tänkt på, och det är att jag måste försöka bli tydligare och rakare när jag svarar på frågor och säger saker till besökarna. Jag vet att jag har en tendens att mumla, alternativt inte avsluta meningar ordentligt. Tror det är för att jag antar att folk förstår vad jag menar ändå, men det kanske inte är så. Har märkt att människor blir lite ställda. Dessutom ska jag försöka vara mer säker på det jag säger, eller jag ska vara mer säker på det jag säger. Man kan liksom inte visa svaghet, det hugger folk på direkt. Jaja, det är inte så lätt när man bara arbetar tillfälligt så där. Det blir ju en fragmentarisk arbetsupplevelse tyvärr, önskar att jag hade mer sammanhang i det hela (och ett eget passerkort, skåp, inloggning till datorn, plats i personalrummet och övriga arbetsuppgifter som inte är infodisksrelaterade).

Nu ska jag se lite på LOST, snart är fjärde säsongen slut. Oj oj.

Vardag

Tar en paus från mitt LOST-maraton, men det är kul att se alla avsnitt igen. Men det är så massivt att ta sig igenom sex säsonger när man arbetar heltid. Någon semester ser det inte ut att bli heller. Missade ju det förra året också tyvärr... Vill ha ett någorlunda fast arbete så att man kan slappna av lite. Har sökt lite men inte hört något ännu. Det är lite ont om annonser just nu tyvärr, det blir väl så när folk går på semester. 

Jobbet går bra i alla fall, torsdag blir sista dagen. Det blir lite enformigt, men det är ändå kul att pröva på någonting nytt. Och pengar! Behöver verkligen spara spara spara inför hösten om jag skulle bli arbetslös. Ett tag trodde jag att det skulle kunna gå att ha vissa krav på arbetena man sökte, men jag börjar undra nu... Gah, orkar inte tänka på det.

En annan sak jag inte orkar tänka/titta på är Tom Hiddlestons ansikte, det arslet. Har verkligen fallit som en fura där. Det blir nog The Avengers snart igen och hoppas på att det planar ut lite. Lite, inte för mycket.

Run through the jungle

Det säger man ju inte nej tack till.

Previously on LOST...

Jag tror jag har lyckats hjärntvätta Johanna genom att skriva så mycket om LOST den senaste veckan. Fast jag undrar när jag ska ha tid att se om hela säsongen, för jag ska jobba heltid i en hel månad nu. Hoppas att det blir kallt, för annars blir det som ett växthus inne på lagret. Efter det har jag inget jobb alls i åtta veckor. Men vårt idiotiska sommarschema är ett ämne för ett annat blogginlägg!

The End

Jag vet hur det slutar nu, men ska så klart inte avslöja något. Så oroa er inte! Jag ska bara säga att jag är väldigt nöjd med slutet, det var fint, värdigt och perfekt för LOST. Det finns både kritiska och positiva omdömen på nätet, men screw them! Fast man ska nog passa sig jäkligt noga för spoilers. Mest irriterad blir jag på "men bla bla bla förklaras ju aldrig". Och? LOST handlar inte om att besvara ALLT. Gud vad störigt det skulle vara att ha en sådan säsongsavslutning då de betar av fråga för fråga. Jag tycker det är fruktansvärt spännande med lite frågetecken, eller åtminstone rum för egna idéer. Nu har jag hur som helst tänkt ta tag i första säsongen och se om allt från början. Om jag har tur så är jag klar lagom tills sjätte säsongen släpps på DVD.

Oj, jag låter så himla glad. Men det är sorgligt, för det är slut. Jag älskar verkligen den där serien. Det finns så tydliga minnen i min hjärna om ögonblick. Som när Locke och Boone hittar luckan i marken. Hur läskigt som helst! Och det där nödmeddelandet som sändes ut i en loop på franska. Isbjörnarna. Den svarta röken. Jacob. Vem som låg i kistan.

Och så vidare.

Skoj

Intermission

Ärligt talat, jag vet inte hur intressant min blogg kommer att vara de närmaste... veckorna (skrev hon optimistiskt). Just nu försöker jag reglera min Internet-trafik till ett minimum av sidor för att undvika spoilers av de sista avsnitten. Men efter att jag har sett det kommer jag nog vara rätt hemsk. Inte för jag ber om ursäkt för det, det är bara ett faktum. Jag tror att ungefär nu så sitter de i USA och börjar kolla på det. Så det kommer dröja x antal timmar innan det finns tillgängligt. Den här gången skulle de tydligen lägga ut det för flera länder direkt eller senast 48 timmar efter för att snuva Internetpiraterna. Whatever, säger jag. Bara jag får se det snarast möjligast.

I dag ska jag försöka göra lite nytta, städa och så. Um. Kanske läsa i Bildhuggarens dotter som är Tove Janssons självbiografi. Meditera på LOST. Ja.

Desmond Hume - A tribute

Desmond är Odysseus. Penny är den väntande Penelope. En episk kärlekshistoria.

Ironisk nog är Desmond pilot i Lockes hallucination. Ironin är tyvärr en spoiler i det här fallet, men se säsong två och tre för all del.

Desmond överlever en explosion, hans kläder gör inte det. Manusförfattarna är för snälla ibland.

Åh Desmond... Ön vill inte släppa dig.

Join Dharma today, we have hot scotsmen. Vinnande koncept.

23

Ikväll sänds sista avsnitten av LOST i USA. Sista minutenresa någon? Jag får stanna hemma och vänta tills TV4 behagar visa dem. Eller inte.

Usch. Jag har lite (mycket) ångest inför Slutet. Det är hemskt. Jag har levt med serien i flera år, sedan 2004 tror jag. Jag minns det första avsnittet, jag minns hur jag tänkte "WOW" när sluttexterna började. För jag visste redan då att den här serien skulle bli min serie. Självklart har jag inte alltid tyckt om allt i serien, eller om karaktärerna. LOST är inte perfekt. Men det är damn close. Fan, jag tror det är dags för en LISTA.

Favoritkaraktärer i LOST:

1.) Desmond. Alltså herregud den mannen kan konsten att fascinera. För det första är han jävla snygg, crazy eyes or not. Han är totalt galen ibland. Stupfull emellanåt. Flawed. Och hans historia med Penny... Jag gråter nästan när jag tänker på avsnitt som "The Constant". Han kan resa i tiden, han ser in i framtiden och han ser ut som Jesus. Och han är tål elektormagnetism.

2.) Ben. Vad kan man säga? Michael Emerson spelar så sjukt bra. Han kan leverera repliker som ingen annan och upphör aldrig att förvåna en. Läskig och tilldragande på en gång.

3.) Kate. Emellanåt har jag inte gillat Kate. Hon har alltid varit ett irritationsobjekt eftersom hon hamnade in någon slags kärlekstriangel med Jack och Sawyer. Men hon är stark, trots att hon i senare säsonger blev tillbakaputtad av författarna. Synd. Andra starka kvinnliga karaktärer har varit Claire, Juliet och Rousseau. Gillar dem alla väldigt mycket.

4.) Locke. Det måste göras. Han är awesome, vare sig man hatar eller älskar honom. Han har hela tiden varit på öns sida, han har hela tiden vetat att den är speciell. I sista säsongen tog relationen mellan "honom" och Jack en intressant vändning.

5.) Charlie. Underbara, söta, olyckliga Charlie Pace.

Lost and found

Den 22 september 2004 crashade Oceanic Flight 815 på en ö någonstans i havet. Med på planet fanns en läkare, en gravid kvinna från Australien, en rullstolsbunden man, en f.d. rockstjärna, en labrador, en fånge i sällskap med en FBI-agent, en bedragare och flera andra karaktärer med tvivelaktigt förflutet. På ön fanns en monster gjort av rök, isbjörnar, onda människor, en man som spenderade all sin tid i en underjordisk bunker där han var 108:e minut tryckte på en knapp... LOST är, och kommer alltid att vara, min favoritserie. Den förändrade min syn på TV-serier och fick mig att bli en TV-nörd. Jag älskar film, men jag älskar TV-serier mer. Man får mer av historien, mer av karaktärerna, även om det ibland inte bara är något positivt. LOST är en science fiction-serie till en viss del och innehåller även gammal hederligt relationsdramatik. Jag har fyllt anteckningsblock med information om vad jag har hittat i avsnitten, jag har läst böcker som dykt upp i rutan för att få någon hum om vad som egentligen pågår. Men jag har inte den blekaste aning om hur det kommer att sluta. Ingen jävla aning. Och det är det bästa av allting, att LOST aldrig upphör att överraska.

Happily ever after

Bästa avsnittet på hela säsongen, självklart med Desmond. Det handlade i princip bara om honom, men när han gör sina små resor så blir det så. Jaja, nu ska jag inte skriva mer.

I kväll är det Tove Jansson-kursen igen. Det är riktigt intressant att läsa henne som något annat än Mumin-tanten. Det finns så mycket eftertanke bakom "barnböckerna". Boel Westins "biografi" om henne (Tove Jansson - Ord, liv och bild) är fantastiskt intressant. Jag önskar jag hade råd att köpa den men den kostar över 250 kr...

I morgon ska jag jobba. Äntligen kanske jag ska skriva. Fan, jag som hade behövt jobba mycket den här månaden. Får hoppas på ett överflöd med pass nästa vecka! Jag har bokat upp mig så mycket som möjligt på intresselistan, men man vet ju aldrig.

Eftersom det är vår så lyssnar jag på Monica Zetterlund nu. Underbart.

I want to be forever young

Just nu stirrar jag mig blind på de senaste avsnitten av LOST. Många, många svar. I alla fall tycker jag det, fast jag saknar alla frågor lite. Och Desmond. Istället får jag trösta mig med Richard, som är en underbart mystisk och cool karaktär. Jag vill inte att det ska ta slut!

Ops

Dålig blogging den här veckan, jag vet. Men det har som vanligt varit rätt mycket. Vet inte riktigt vad jag har gjort, men det känns ändå som att jag inte har hunnit med någonting. Som det ska vara med andra ord.

Nästa vecka har vi redovisning i Women & Law-kursen. Jag ska prata om varför The Odd Women är en feministisk bok. Vet inte riktigt hur det går med det, men jag har i alla fall skrivit en text. Hoppas inte att läraren förväntar sig något avancerat för hon la ut instruktioner för en vecka sedan... Bra framförhållning. Samtidigt har jag uppsatsen som ligger i ide. Den vaknar till ibland. Det blir väl hetsskrivning strax innan jul. Kul kul.

Fredagen var soft. Eller ja... Städade som en galning och lagade sedan risotto till Johanna (och mig). Men sedan var det lugnt! Vi glodde på LOST (säsong fyra eftersom Johanna är sjuuukt efter). Det var kul, har inte sett LOST på ett tag. Desie i The Blue Shirt är awesome.

Spola framåt

En dag ska jag berätta för er om min urhäftiga LOST-box som jag hämtade ut häromdagen. Endast för insatta kanske. Sååå cool. Har till och med plåtat den för att göra berättelsen så levande som möjligt. Men mer om det någon annan gång. TBC.

I dag tog jag i sann Martha Stewart-anda tag i pumpaskapandet. I år slog jag på stort med två pumpor, fast i mindre storlek. Den ena blev riktigt cool (den jag gjorde först och ansträngde mig mest med) medan den andra blev lite medel så där. Så nu lyser de upp mörkret i Backlura. Skulle vara kul att ha en i Åkeshov men man litar knappast på sina grannar. Medelåldern på mina grannar är förresten hööög. Någon på 90 år, flera över 70, någon annan över 50 och sedan en på 32 och så jag då. Kan kollas på birthday.se om man söker på gatuadress. Rätt skoj.

Men hur som helst. Fyrans stora premiär (skrev hon lätt sarkastiskt) av FlashForward. Har klart potential, men oftast är pilotavsnitt sjukt bra. Så jag bedömer helst inte serien på förhand. Väldigt mycket LOST/Fringe-känsla men utan J. J. Abrhams. Fast de är farligt nära att planka honom. Å andra sidan är Fringe en modern Arkiv X, så man kanske inte ska snacka skit... Några LOST-skådisar dyker upp i FF. Inte direkt till seriens fördel om den inte vill jämföra sig med LOST. Av intressa kan ju vara att alla de tre serierna produceras av samma TV-bolag, ABC.

Nu: sova.

Flashes before your eyes

På fredag börjar TV4 visa en nya serie, FlashForward, såklart på någon skumma tid (typ fem i elva, helt sjukt). Hur som helst så drar folk på nätet paralleller mellan den och LOST, så det kanske är något för mig. Fast nu spolar de framåt istället för bakåt (vilket de iofs gör i de senare säsongerna av LOST) och folk ser några minuter av sin framtid. Dessutom tror jag att det är en massa med LOST-skådisar med, bland annat Sonya Walger som spelar Penny. Älskar henne. Annars brukar jag ha svårt för kvinnliga skådisar och karaktärer, men hon är faktiskt riktigt bra. Plus att Dominic Monaghan är med. Charlie!

Fan, det är något väldigt Desmond över hela greje att se "flashar" av sin framtid. OMG de har kopierat en hel serie av honom. Bara för han är världens bästa karaktär. Åh vad jag saknar LOST (orka kursivera!) och alla crazy plot twists. Fan maj är så långt borta just nu.

På tal om att vara helt deprimerad av gråmulet, halvljummet väder så såg jag lite sol i morse. Borde egentligen gått ut men jag orkade inte. SERIÖST. Ok att det är mulet MEN HELA TIDEN?! Man blir så trött och vill bara stanna inne och äta choklad. Köpte nya Marabou Vinter i dag och OH MY FUCKING GOD vad god den var! SERIÖST. Jag är inget choklad-monster men WOW. Kanel och sådana där kryddor gör extremt mycket. Mosade i mig hela blocket på en dag så nu mår jag smått illa. Sååå värt det.

Five down, one to go

Jag läste inte hela den här artiklen, dels för att jag inte gillar Aftonbladet och dels för att det gör mig ledsen. Å ena sidan känns det skönt att de har fått planera ett avslut på LOST, många serier läggs ju bara ned helt plötsligt. Men ändå... Den senaste säsongen var absolut en av seriens starkaste. Fan vad jag kommer sakna den! Det irriterande är när folk förväntar sig "den stora förklaring till alla öns mysterier". LÄGG AV. Det är övernaturligt ibland, det är oförklarligt. DEAL WITH IT. Fattar inte varför folk förväntar sig att allt ska förklaras...

Min enda önskan är att se mer av Jacob, men det antar jag att man kommer att få. Han känns ganska viktig för resten av serien. Kanske lite mer om Mr X och Richard Alpert också. Fatta hur långt den där serien har kommit sedan det där första avsnittet då Jack vaknade i djungeln och Locke reste sig upp och gick. I säsong träffade jag min absoluta favorit, Desmond. Fast han försvann lika snabbt igen, bara för att göra en grand finale i säsongsavslutningen (om något onyktert). Ben hade en liten roll som växte, vilket den aldrig skulle ha gjort om inte Michael Emerson var en sådan fantastisk skådis som kan leverera de bästa replikerna.

Och hur många karaktärer har inte dött under seriens gång? Det börjde med ... och sedan eskalerade det. Någon drunknade, en annan sprängdes (två nu när jag tänker närmare på det), en blev strypt efter att ha försökt hängt sig, någon pallade inte tidsresor, dussintals blev skjutna (en av sin mamma på 70-talet), folk dog såklart i flygkraschen och... av den svarta röken.

Fast är fortfarande inte övertygad om att Kelvin är död. Vi har sett folk komma tillbaka från de döda förut...

The Incident

Äntligen har jag sett säsongsavslutningen av LOST och som vanligt avslutades den med en stor smäll. Desmond lyste med sin frånvaro, men hellre lost than dead as I always say. LOST har alltid varit suverän på att skapa cliffhangers och höja ribban ett eller flera snäpp när det går mot maj. Nästa säsong är den sista (ve och fasa!) och börjar inte förrän 2010. Hur ska jag kunna leva utan LOST efter det?

J dök upp. Älskade Js och Xs konflikt! Det är alltid så med LOST, man tror att man äntligen har koll på läget (815-gänget, the Others, Dharma, the hostiles, the other Others etc) men så ändras allting och det tas till en heeelt annan nivå. Väldigt mytisk avslutning. Den där statyn skrämde skiten ur mig, den såg hur läbbig ut som helst.

Jag kan inte komma på någon annan TV-serie som refererar så vilt till religion, historia, litteratur, myter osv som LOST. Det finns alltid något mer under ytan. God is in the details, som man säger. Bara den där färgsymboliken med svart och vitt och ont och gott. Good guys, bad guys. Men min favorit var Js väv, det kändes väldigt ödesgudinne-aktigt. Tänkte på de tre nornorna från nordisk mytologi som sitter och klipper av och väver nya trådar.

Men som vanligt återstår tusen frågor. Som tur är. Jag vill inte ha svar på alla frågor i sista säsongen, jag vill att vissa saker ska få bli ett mysterium. Varför ön är så knasig som den är till exempel. Ingen flasback för det tack. Vissa saker ska bara inte gå att föklara, det är därför de är så fascinerande!

LOST 5.12: Dead is Dead

Utmärkt avsnitt med mycket Ben. Det blev några tårare också, men mest otåligt väntande. Nu känner jag mig extremt mycket lugnare än de senaste veckorna. Desmond var med i ungefär en minut och han var mest suddig eftersom det var ur Bens perspektiv. Och Charlie! Cutie!

Femte säsongen är som en gåva till alla fans som har hängt med så här passa länge. Man får hela tiden reda på nya saker, många luckor fylls igen. Och gamla hederliga cliffhangers såklart! Jag är ännu mer övertygad än någonsin att LOST är en av de bästa serierna någonsin. Den vågar ta ut svängarna, vågar ta livet av karaktärer, vågar vara lite nyskapande. Men samtidigt finns de gamla hederliga relationsproblemen där (även om jag är mest förtjust i tidsresor, isbjörnar och statyer med bara fyra tår).

På tal om något annat... Vad hette Penelopes och Odysseus son?

The heart is a lonely hunter...

... är nog en av mina favorittitlar på böcker. Har inte läst den. Ännu.

Just nu tragglar jag med min love-uppsats. Den ska ha något slags könsperspektiv, men jag vet inte hur det blir. Känns ganska slarvigt, måste nog fixa en del på den när jag är klar.

Såg LOST i dag, så vi får se om pappa för några hotbrev. Alltså, som någon skrev i en blogg för ett tag sedan så är den här säsongen belöning för att man har hängt kvar. Det känns som att serien har fått nytt liv. Haha, bäst var att Hurley och Miles diskuterade tidsresor i dag. Hurley får liksom representera alla som är så förvirrade över vad som egentligen pågår.

När det gäller lilla Desie så har jag gått från spänd till irriterad till sjukt orolig (förra veckan insåg jag vad som hade kunnat hänt) till lätt irriterad igen. Men Daniel sa att han är den viktigaste personen så jag litar på Daniel. Eh, var tog han vägen förresten?