No coffee for me, thank you...

Läste ut Män som hatar kvinnor. Den var spännande. Ibland. Andra delar var så himla utdragna, som de sista hundra sidorna. Inte nödvändigt. Visserligen har jag inget problem med långa böcker eller utdragna scener, men det måste finnas innehåll. Jag gillade själva mysteriet, men jag blev illa berörd av allt det hemska. Kunde knappt somna, man blir typ illamående. Jag känner mig inte så peppad att läsa mer Stieg Larsson.

Däremot såg jag mina Stieg Trenters i bokhyllan och saknade den lättsamma stämningen, biljakten från Ristat i sten och beskrivningarna av Stockholm. Eller en riktigt bra pusseldeckare av Christie (Och så bara de bara en, ABC-morden, Dolken från Tunis) eller min absoluta favorit, Sherlock Holmes. A scandal in Bohemia eller Baskevilles hund. Det finns så himla mycket bra från förr i tiden, the Golden Age och senare (amerikanska revolutionen icke att förglömma).

Men man måste väl läsa nutida då och då. Det lockar mig inte så mycket. I sådana fall ska det vara orginellt. Neil Gaiman eller Michael Chambon. Jag vet att man ska vara öppen för nya saker, men jag pallar inte mer beskrivningar av hur någon sätter på kaffet för tusende gången och gör en fucking leverpastejsmacka.

Uppdatering på bokfronten

470 sidor in i boken. Snart upplösning or whatever. Eller ja... Hundra sidor kvar knappt. Hur ska det gå?

Kan jag få läsa på engelska sen?! Pallar inte mer svenska...

Kvinnor som hatar män som beter sig som sengångare

Läst 306 sidor i Män som hatar kvinnor och är snäppet mer imponerad än jag var i går. Ok, imponerad är verkligen fel ord. Jag vet inte om jag stör mig på svenska i allmänhet eller om det bara är Stieg Larsson som får allt att låta så töntigt. Däremot blir jag lite mer engagerad i själva mysteriet som för närvarande är det mest intressanta i boken. Jag har teorier och jag kommer bli skitarg om de visar sig stämma. Om jag kan gissa rätt, hur avancerat kan det då vara?

Patetiskt försöka att vara ödmjuk, men så är det. Dessutom Micke, din dumma jävel, varför tog du inte med dig Harriets bibel? VA? Jag fattar att en Kitty-bok eller en Fantomen-tidning inte är så intressant men vad fan liksom... Fatta hur ofta folk refererar till Bibel-citat i sådana här mordgåtor. Det är praktiskt taget en klisché. Även om det inte leder någonstans så är det väl värt ett försök. VA? Micke, dags att vakna från koman och börja spela spelet. Fortfarande inte säker på Magda, Sara, RJ, RL och Mari. Första instinkten sa bibliska namn men va tusan. Det är ju svårt att lista ut själv om tjejen har någon egen kod.

Jag tycker att det är konstigt att boken heter The Girl With the Dragon Tattoo på engelska, vilket pekar mot Salander som bokens mittpunkt. Hennes dementa mamma ja... Om det är som jag tror att det är så är boken sjukt förutsägbar.

Den siste mannen

En av bokhororna på bokhora.se tipsade om en serie, Y: The Last Man. Mitt misstag var att befinna mig i Gamla Stan i går och att helt sonika vandra in på A Comic's Heaven. Köpte en X-men (nostalgi på hög nivå, Gambit på omslaget) och Y. Men nu måste jag hålla hårt i pengarna, hade ju egentligen tänkt spana bokrean på Hedengrens och ev. NK men det blir nog inte så. Jag ska ju nörda tillräckligt mycket i Göteborg nästa helg.

Det roliga var att när jag såg LOST i går kväll så läste Hurley "Y: El Último Hombre".

I wish...

Skit. Fuck helvete jävla skit. LOST får mig att börja gråta av frustration ibland. Inte lilla Charlie! Jag vill inte att det ska bli bittert och hämnd och blodsvendetta. Jag ville ha ett lyckligt slut. Ett litet, lyckligt slut. Jag vill veta vad Ben gjorde men jag behöver inte för jag vet redan. Han är en av mina favoriter, men hur ska jag kunna tycka om honom nu?

Och han hade mage att vara upprörd. Men jag ska ladda ned nästa avsnitt, se det och antagligen må jävligt dåligt i en hel vecka efteråt. Om inte längre.

Sedan sitter han och läser James Joyces Ulysseus AV ALLA JÄVLA BÖCKER I HELA JÄVLA VÄRLDEN!!! Fuck you Ben. Fuck you...

Can I get you a mint?!

Ok, lite uppdatering på Phoenix-fronten... Enligt mina källor (låter mer fancy än det är) så var det en hyllning till Andy Kaufman, vilket förklarar varför hela grejen känns så bisarrt bekant. Nu har jag bara sett Kaufman själv i Taxi, men han verkar ha varit något slags geni. Han var med på Letterman och låtsades vara frånskild, fattig och deprimerad. Han fick publiken att sluta skratta för att sedan tigga pengar av dem! Många tror att han fejkade sin egen död. Han körde i princip sin egen karriär i botten eftersom han betedde sig så undeligt. Gör Joaquin Phoenix samma sak? Mycket möjligt.

Det finns en ganska intressant artikel om det hela här. Den tar även upp de så kallade "misstag" som Joaquin Phoenix har gjort och som gör hans "pensionering" mindre trovärdig. Jag blir mer och mer övertygad om att det faktiskt är ett skämt.

No more Oscars for Joaquin Phoenix

En sak kan man ju i alla fall säga om Hollywood och det är att det aldrig blir tråkigt där. I natt hölls den 81:a Oscarsgalan som så vanligt innehöll en del vackar skådespelerskor i vackra, specialdesignade märkesklänningar. Jag sov. Vilken filmnörd va? Jag ställde DVD:n och spelade in skiten för DAMNIT jag behöver min sömn. Skulle knappat pallat dagen annars.

Hur som helst så var Ben Stiller höjdpunkten. Han drev med Joaquin Phoenix som bekant har slutat med skådespeleriet för att istället på att satsa på en karriär som rappare. Jepp, det är sant.

Eller är det? Vissa säger att Phoniex bara fejkar, att det hela bara är ett enda stort skämt. Om man nu skämtar så är han fan bättre än Ashton Kutchner. Phoenix gjorde för ett tag sedan ett bisarrt besök hos Letterman där han knappt sa ett ord (och när han väl gjorde det så talade han bokstavligen i skägget). Weird weird weird. Letterman lyckades skämta mycket och publiken skrattade. Phoenix svor när Lettermans side-kick (flinten) skrattade. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska tro. Men som sagt, jag gillar när kändisar beter sig underligt.

Söndag, seg dag

Plan: sova länge och kolla på Oscarsgalan live i natt. Resultat: vaknade halv nio av ett SMS. Slutsats: Lägg inte mobilen i rummet när du ska sova.

I går träffade jag Tiffany inne i stan. Vi satt typ bara och pratade på ett fik i tre timmar. Helt sjukt. Men det var mer socialt än att gå på bio. I morgon ska jag träffa Petra efter skolan. Kommer vara lagom mör efter Oscarsgalan. Det ser nästan ut som att jag kommer att få spela in istället... Man vill ju inte vara helt borta på lektionen.

Uf, måste nog göra lite översättning i dag. Annars får jag sitta med det på tisdag morgon.

Ursäkta, vad sa du?

När jag ska till Göteborg på Sci-Fi-mässan hade jag tänkt ta en autograf av Mads Mikkelsen. Eller rättare sagt tänkte tills jag i går insåg att han pratar danska och jag förstår verkligen ingenting av det språket. Det är värre än skånska! Antingen får jag lita på att Åsa översätter eller så låtsas jag vara från Polen och pratar engelska med honom. Jag är btw inget stort fan av Mads, mer än jag tyckte han var bra/snygg i King Arthur och Casino Royale. Man kan undar vad han gör på en nördmässa. Han är för snygg för det.

Annars ska jag satsa på att köpa lite kort och kanske någon pryl eller två. Men det är väl mest själva upplevelsen som är rolig. Dessutom är det kul att komma från Stockholm lite. I Göteborg åker man fortfarande på ungdom på bussar och spårvagnar! How about that!

Tranbär

Lyssnade på The Cranberries i går och köpte sen tranbärsdricka. Sammankopplat? Vet ej...

Hade en av mina noj-nätter då jag satt uppe och kollade på TV hela natten (somnade nog vid halv sex framför TV:n). Gud vad mycket skit de visar vid den tiden och jag fattar inte att de fortfarande envisas med reklam! Såg lite "gamla" LOST också, med Charlie och Claire... De är så söta! De är typ mitt favoritpar i LOST förutom Des och Penny. Men, men...

Så jag köpte Män som hatar kvinnor och började läsa lite. Det känns som en extremt lättläst bok. Men jag vet ändå inte om jag kommer kunna läsa hela, den är ju ganska tjock. Och så har jag en hel del att läsa till måndag. Uh, måste börja med The Translator också.

Brottaren

Jag visste inte att jag var så förtjust i Mickey Rourke, men tydligen är jag det. Är sjukt sugen på att se The Wrestler nu och jag som hade biljetter till en förhandsvisning men inte orkade gå! Fick dem genom Rockklassiker, det var ju så jag först såg No Country for Old Men och det var ju som bekant en riktig hit. Jag skulle ha gått på The Wrestler! Fast det var måndag och jag var trött efter skolan...

Affischen är så snygg också, den hänger lite här och var i skolan så jag blir ständigt påmind om mitt misstag. Kanske ska ta med mig en en dag...

Ack, jag har syndat!

Inte visste jag att bloggen automatiskt publicerades när man trycker på Enter. Men nu vet jag.

I alla fall så förhandsbeställde jag en bunt böcker på Adlibris bokrea, vilket är den enda rean som jag anser vara någorlunda prisvärd. För jag har verkligen inte lust att köpa samma gamla böcker på Åhléns tryckt på halvtaskigt papper. Däremot kanske jag drar till Hedengrens för där har jag för mig att de hade rätt så skoj grejer.

Egentligen har jag inte råd, vilket är summan av kardemumman. Fast då passar fakturor bra, för dem kan man ignorera ett tag i alla fall. Just nu har jag cirkus 80 kronor på kontot. Nej... vänta... 50 kronor. Och det ska räcka tills den 25:e. Super.

When stars become black holes of wrath

Jenny, Johanna och jag pratade om diviga kändisar i lördags och det anser jag själv vara ett högst intressant ämne. Jag blir ständigt fascinerad av att hör hur en del kändisar får krupp och konstiga idéer. Bara kändisar som är allmänt bitchiga är kul att läsa om. Det ska vara källvatten, bara blåa M&Ms och lukta syrén i logen. Fast det stora Psykbrytet på senaste tiden är såklart Christian Bales fyra minuter långa "rant" (jag tror han använder f-ordet cirkus 35 gånger). Tydligen har ljussnubben gått in i scenen två gånger, vilket är en gång för mycket för CB. Lyssna och njut.

Lite pics från i lördags

Fika med Jenny och Johanna på Alla Hjärtans Dag. Inte lika prisvärt som i Spånga, men mycket mysigare café!

Just call me Stinky

Vissa helger/veckoslut sitter jag bara och gör ingenting. Ingen hör av sig, jag hör inte av mig till någon, TV:n är min ständige följeslagare. Men andra helger så händer allting. Som den här, jag bara zoomar fram och tillbaka från ett ställe till ett annat. Varför kan inte allt sprida ut sig lite mer, bli lite mer okoncentrerat?

Först kom Johanna hem i torsdags och vi åkte till Vällingby. I fredags hade jag lektion (som jag misstog tiden på så det blev bara en halv lektion för mig), handlade mat själv på crazy ICA Åkermyntan (jobbar inte folk på fredagar?!) och däckade tidigt efter På spåret. Lördags förmiddag spenderade i Sumpan (Sundbyberg kanske man ska säga) med Jenny och Johanna. Vi knatade fram och tillbaka för att hitta ett fik och glodde även på Stadsmissionen. Åkte hem. Träffade mamma. Var hemma i ca två timmar. Johanna kom över. Vi åkte till Anna och käkade sushi. På det följde en fest och nu luktar mina kläder rök. Träffade Linnea och Patrik.

Ok, det låter inte som så mycket, men det sker liksom tätt inpå hela tiden. Jag har inte ens hunnit plugga och i dag ska Johanna och jag typ åka till Åkeshov och promenera i Judarn.

Pjuh. Bilder från fikat med J&J kommer senare. Inga festbilder, för ärligt talat är sådana urtrista. Man får vårda de ljuva minnena istället.

It's killing me, man...

Vissa böcker måste man verkligen ta sig tid att läsa. Man måste lägga allt annat åt sidan och totalt låta sig slukas. Urkällan är precis en sådan bok, men problemet är att jag inte har den tiden! Jag är halvägs igenom, vilket innebär att jag har läst nästan 400 sidor. Den är inte tråkig, långt ifrån det! Den är djupt fascinerande och Howard Roark är... obeskrivlig.

Som om inte jag hade andra saker att göra, som att plugga. Jag ska läsa engelska romaner, göra uppgifter och förbereda uppsatser. Men icke. Istället blir jag handlingsförlamad och kan varken gör det ena eller det andra. Jag kan inte ens läsa Urkällan för den tar allt kraft ifrån mig.

Men den ska fan inte få slå mig.

Torsdag

I dag kommer Johanna hem från sin "lilla" "semester". Snacka om ångest, för henne alltså. Bara slappat i tre månader och sedan PANG, tillbaks till arbetet. Fast hon gillar ju sitt jobb...

Jag ska till Universitetet en sväng och ha en lektion under en timme. Känns så där lagom onödigt eftersom det tar sin lilla tid att åka dit kommunalt. Dessutom har jag nada kvar på bankkontot så man kan ju inte glo i affärer i stan precis. Usch. Vart tog pengarna vägen? Den här månaden gick det verkligen illa. Men nästa månad, då jäklar ska jag vara duktig! Eh...

Fast... nästa månad ska jag på sci-fi-mässa i Göteborg. Tågresa ner dit plus nördgrejer = vakum på banken. Och med vakum menar jag förresten ett svart hål som sväljer allt som kommer i närheten.

BTW, numera har jag 37 vänner på FB. Go me!

Dagens

Antal vänner på FB: 36 st.

STFU

Ugh. Ugh ugh ugh!

On a lighter note... Nä, seriöst. Måndagar är jävligt duktiga på att suga. Hårt. Fast bara man har en dålig dag och det råkar vara måndag så skyller man förstås på det. Jag har inget otalt med måndagar... Däremot torsdagar, de är ute efter mig (det där var en otroligt långsökt Liftarens-ref. FYI).

Två timmar (UTAN RAST IDIOTLÄRARE) diksusion om kärleken i Jane Eyre och Wide Sargasso Sea. Jag älskar båda böckerna men jag är inte så förtjust i seminariet eller läraren. Jag sa typ en grej, men läraren typ avbröt mig så jag tröttnade rätt snabbt. Ska försöka mer nästa gång.

Annars trött dag. Jag missade lunchen och åt min macka när jag kom hem. Sen middag. Irriterad. Inte ens Chuck gjorde mig glad. Jo lite... Jag orkade knappt kolla på SGA och då är det illa. Det känns mest som jag vill läsa lyckliga fanfics och lyssna på "Fields of Gold". Gud vad osammanhängande allt blev.

Uppdrag Skaffa-mer-vänner-på-Facebook har inlets. Ja, jag är så jävla seriös. Jag tänkte en per dag borde göra susen.

Bloood!

OMG. Jag har blodgrup 0+ vilket innebär att jag kan donera till alla andra blodgrupper (yay) men å andra sidan kan jag bara få från likasinnade (likablodade kanske). Å andra sidan är min blodgrupp den näst vanligaste i Sverige och den mest vanliga i världen. Så jag kan nog andas ut. Intressant hur som helst. I'm a giver, a positive giver! Vilket passar sååå bra in på min personlighet.

I går var det Let's Dance och Jenny övertalade att kolla på det med henne eftersom hon var ensam hemma. Med Bibi. Jag tror jag har börjat slappna av runt den hunden eller så är det tvärtom. Inte lika mycket hysteriskt hoppande och dreglande nu. I dag blev det dessutom IKEA. Med Jenny. Hon behövde en väldans massa med saker, medan jag tvingade mig själv att köpa en tavellist och en tidningshållare bara-för-att. Ganska lyckat. Annars seg lördag.

I morgon ska jag träffas Åsa som är in town for the weekend. Egentligen skulle jag ha pluggat, men har orkar inte! Det får bli lidande så spenderar jag pengar och roar mig istället.

Why, oh why?!

Varför är jag den enda som inte har över 150 vänner på Facebook? Jag har cirka 30 och jag börjar få ångest. Men allvarligt talat, hur får man så jäkla mycket människor på sin vänlista? Lägger folk till folk som de bara har träffat en gång under två sekunder på stan eller är det faktiskt bara jag som är så jäkla osocial så jag bara kan skrapa ihop 30 pers? Jag vet ärligt talat inte. Jag vet också att det finns människor som jag inte har lagt till.

Kanske ska jag ge mig själv som uppdrag att nästa vecka försöka adda så många människor (och andra) som jag kan? Ok, nu lade jag till en, bara för att. Men jag kanske tänker för mycket på det här? Jag får skylla på att jag inte har något jobb och att jag inte träffar nya människor så ofta. Vilket är en lögn eftersom det finns flera tusen nya människor att träffa på Universitetet.

Jag tror inte att jag är tillräckligt social för Facebook helt enkelt. Eller så träffar jag helt fel människor. Oaddbara människor. För jag känner att vissa saker vill man hålla privat när man inte känner folk så bra. Som typ att man är världens mest osociala TV-nörd som har ungefär hundra favorit-TV-serier.

Sedan finns det ju de där människorna som inte har Facebook (ungeför som att ha missat det där med att upptäcka elden) ännu, ett utdöende släkte som faktiskt inte vil spy ut hela sin levnadshistoria på Internet. Vilket är synd för mig för då kan jag inte adda dem.

What's shakin'?

^_^