Fin fredag

Uh. I dag var det inte kul att arbeta, bara jobbigt. Det var väl ungefär lika mycket människor som vanligt men det var extra mycket problem med datorer och utskrifter. Vissa människor alltså, det verkar som att de tror att vi aktivt motarbetar dem bara för att jävlas. Nej, jag går inte in och saboterar systemen bara för att jag tycker om att se er våndas. Jag försöker alltid vara trevlig och nej, jag vet inte vad de andra bibliotekarierna och biblioteksassistenterna har sagt till dig angående vad du kan och inte kan göra.

Så när jag kom hem var jag trött, men inte på dåligt humör. Det blev jag däremot när jag försökte laga mat. Då var jag dessutom hungrig eftersom jag åt så pass tidig lunch. Och när det inte riktigt gick som jag ville så bröt jag ihop lite. Hur fånigt som helst, berodde antagligen bara på lågt blodsocker. Men låg ändå under täcket en stund och hulkade och undrade varför människor inte kan vara snälla mot mig när jag bara försöker vara trevlig. Det kändes verkligen urfånigt, men jag undrar fortfarande. Egentligen skulle man börja storgrina när man står där i infodisken, så att de får se resultatet live.

En liten reflektion över hur man behandlar människor kan vara bra ibland.

Situationer med stort S

Jag är ganska lättpåverkad och emotionell. "Känslig" kanske det heter. Jag tänker ofta på vad folk tycker och tänker (även om jag sedan struntar i det i alla fall) och jag är inte så där jättetuff av mig. Vissa ovana situationer kan få mig lite ur fas. På jobbet i dag så var det ett gäng killar som rev ned böcker från hyllor och även slet sönder flera stycken. Totalt jävla meningslöst och jag blir så himla nedstämd av sådant. Jag förstår att inte alla gillar bibliotek och att alla inte gillar att läsa, men kom inte dit då? Antagligen eggar de upp varandra, vad vet jag. Jag är inte direkt insatt i psykologin hos tonårsgrabbar.

Samtidigt kan jag bli jätteglad över små saker, som den där lilla killen som frågade hur man lämnade tillbaka böcker och sedan tackade när jag visade honom. Eller den där äldre mannen som var så sjukt trevlig, som pratade med mig som att vi kände varandra. Kort sagt, jag blir glad när andra blir glada. Jag blir ledsen och nervös när andra beter sig illa. I sådana där jobbiga situationer känner jag mig fortfarande helt borta, jag kan inte hantera dem. Det kanske beror på att jag har så dåligt självförtroende, jag är ju så jäkla konflikträdd. Dessutom känner jag att jag inte har någon auktoritet. Jag har hört kollegor ryta till ordentligt åt jobbiga besökare, men om jag skulle göra det så skulle jag behöva krypa ihop i fosterställning under informationsdisken efteråt. Det är så galet jobbigt!

Jag hoppas verkligen att det blir bättre med åren, jag skulle verkligen vilja bli lite tuffare. Inte otrevlig, men tuffare. Att kunna våga ta i sådana där situationer ordentligt.

...eller är du döv dumma du!

Lång dag i skolan i dag. Först grupparbete i tre-fyra timmar, sedan föreläsning i två timmar. På föreläsningen lyssnade jag knappt på slutet, var så himla trött i huvudet. Men i morgon är det bara tillbaka igen för tre timmars datalabb! Skoj skoj. Dessutom har de ringt två gånger från jobbet i dag och vill att jag ska ringa tillbaka och säga om jag kan ta pass i morgon och på fredag eller inte. Jag pallar fan inte att ringa tillbaka bara för att säga att jag inte kan. I sådana fall kan de väl skicka SMS, det är ju lite smidigare. Jaja, fick gnälla av mig lite i går på jobbet med ett par andra tjejer som också var trött på bemanningsföretag. It's a pain...

Snart är det förresten en viss persons födelsedag och jag håller på att skriva ihop en önskelista as we speak. Men jag kommer knappt på något, för av någon anledning var det lättare förut. Dessutom vågar man inte önska sig dyra saker, som en iPhone. Jag har ju typ allt ändå!

Just det, ska avsluta med en fin liten bild som jag hittade på Bilddagboken i går. En fin tavla av en annan viss person.

House makes Tuesdays worth it

Jag hade en ganska sugig dag i går. Var så där vidrigt uttråkad men orkade ändå inte göra något, inte ens plugga eller ta en promenad. Det kanske blir värsta dippen efter att ha haft ganska mycket att göra i flera veckor. Man känner sig ganska värdelös egentligen, när man tar ledigt. I dag försökte jag bota det med lite plugg och en kort promenad. Postade ett brev. Sedan jobbade jag eftermiddag också, så pengarna kan man alltid glädja sig åt.

Men bästa trösten kommer i kväll då det dels är dubbelbokat

med House och The Mentalist klockan nio och sedan bästaste Lie to Me klockan tio. Fiktiva världar och brittiska skådespelare är som balsam för själen. Love love love.

Kaffemonster

Uh. Jag sov så jävla illa i natt. Vaknade mitt i natten och var helt kallsvettig. Drömde mardrömmar också, sådana stressiga, jobbiga drömmar. Och när jag vaknade i morse så var jag så jävla borta. Zombie de två första timmarna på jobbet. Sedan tvingade jag i mig jobbets automatkaffe (fast det var någon konstig variant med mycket mjölk). Fiii faaan vad vidrigt. Jag kan tänka mig att kaffe är gott när man har vant sig vid den äckliga smaken och när det är av "bra" kvalitet. Samma sak med sprit antar jag. Fast där finns väl en annan poäng, eller en annan brist på poäng. Jag piggnade hur som helst till, så YAY för kaffe!

Annars inte så mycket att blogga om. Det regnar en hel del här i Stockholm, vilket jag bara tycker är bra. Annars blir det så torrt och hemskt. Nackdelen är ju bara att grodorna och paddorna kommer fram och skräms.

Övertalning

Snurrig vecka på jobbet, det har varit ett evigt hattande fram och tillbaka med pass och sådant. Jag känner mig lurad på timmar och pengar fast jag blev bjuden på lunch i går. Jaja, man får väl skylla sig själv när man söker jobb genom konsultfirmor.

Ska försöka blogga lite mer sen, men just nu händer det inte så mycket intressant. Läser Jane Austen och njuter av varenda ord, spelar in Fringe, äter rostade mackor.

Hot and cold

I dag har varit fruktansvärt varmt, men jag har mest suttit i skuggan och snytit mig. Har ju lyckats åka på en förkylning lagom till högsommarvärmen. Det ger mig i och för sig mig en anledning att inte gå ut, för herregud vad vädret är obarmhärtigt! Jag som älskar den svala våren, då man kan njuta utan att förvandlas till en lite blöt pöl. I alla fall så lyckades jag lämna tillbaka lite böcker på biblioteket samt dumpa några på Läkarmissionen. Fick bara med mig en hem, Bildhuggarens dotter, som är Tove Janssons självbiografi.

Det har varit mycket på jobbet. För mycket. Jag förstår inte logiken i att bara ta in två studenter ena dagen, trots att en heltidare är borta och nästa dag låna ut några till en annan avdelning. Det är ju trots allt vi som sitter med skiten klockan halv sex. Men jag har nog ganska hög arbetsmoral ändå, tyvärr. Fast gnälla måste man göra, det är bara hälsosamt.

Ett väldigt vimsigt, hyperaktiv inlägg om diverse saker

Holy macarony. Vilken vecka. Tre heldagar på jobbet tog musten ur mig men som tur var så fick jag grilla lite i går. Tack pappa och det fina vädret! Just nu är jag helt snurrig, försöker fixa saker som behöver fixas och börja planera inför helgen. För då är det bröllop för hela slanten! Det ska bli hur kul som helst, jag som dessutom aldrig har varit på bröllop innan. Och den här gången kan jag skriva om det i bloggen, till skillnad från möhippan som var extremt hemlig. BRÖLLOP BRÖLLOP BRÖLLOP.

Det kändes bra. Inte nog med det, min kära moder fyller år på fredag så då ska jag äta middag med henne och mormor. Pappa var också bjuden men han hade planerat en husvagnstripp så han dissade middagen. Jaja, jag har i alla fall köpt present så någonting har jag avklarat. Sedan är jag kattvakt också, vet inte riktigt hur det ska gå ihop men det löser sig nog.

Vad jag verkligen, verkligen hade sett fram emot var att få relaxa lite med ett nytt avsnitt av SGU på fredag. Men det är inställt för det är ju Hockey VM. Varför de visar hockey på nördkanalen sexan är dock bortom min fattningsförmåga. Men jag har ett par Carlyle-filmer i reserv, så det är åtminstone något.

Kort sagt och skrivet

Är det så här det är att jobba heltid? Herregud, jag är så sjukt slut. Mest i huvudet. Jag har inte kunnat formulera en sammanhängande mening under hela veckan och verkar vara mer socialt handikappad än vanligt. Gud vad jag saknar skolan! Det är nästan så att man överväger att bli lärare. Nästan.

Så försöker jag styra upp andra saker också, vilket innebär en del mailande fram och tillbaka. Jag får känslan av att folk tycker att jag är tjatig. Och jag känner mig konstant grinig. Eller är det här som kallas att vara bestämd? Jag har faktiskt också fötter att sätta ned i marken!

(Sidenote: Läste ut The Little Stranger och var besviken. Den var läskig någonstans i mitten, men inte sen).

All work and no play...

VERSALER ÄR KUL. Därför har jag överanvänt dem i min FB-status i veckan. Men man får liksom fram poängen bättre, plus att det är irriterande för andra. Sådant gillar jag.

Jag har jobbat alldeles för mycket den här veckan och kommit fram till att det inte är hälsosamt. Man ska vara ledig, man ska inte slita 40 timmar/veckan bara för att kunna köpa den där nya laptopen eller moppen (?!). Se på mig, jag glider fram i tillvaron ändå. Fast glider är nog fel ord, snarare hackar. Jag hackar mig fram. Min hjärna är alldeles för värdefull för att slösas bort på manuellt arbete (som förresten inte kräver någon hjärna över huvud taget). <--- Notera skämtet inom parantesen. Nä, Sofia är ämnad för större saker. Eller mindre. Och med mindre menar jag att tolka obskyra litterära texter.

Eller ja... Och snylta på Farbror Staten och alla skattebetalre (alltså mig själv). CSN FTW.

Men nu i veckan har jag varit på jobbet varje dag. Det får en i alla fall att känna sig nyttig, om man kan bortse från den allmäna ångesten över att man inte har ett vettigt jobb. I morgon ska jag dit igen, fast på eftermiddagen. Yay. Snart har jag väl jobbat där i 10 år. Förresten finns det en gubbe som har jobbat där i 40 år. Han kallas för Skalman. Jag vill inte vara kvar så länge och sedan bara få ett hemskt smeknamn. Då svälter jag nog hellre.

Sofia & Julie & Julia

Jag hade en sådan där skitjobbig dag i går som var både kul och jobbig. Mamma och jag var inne i stan och såg Julie & Julia på Saga. Plus att vi åt yakinikku. Yum. Det var den roliga delen av dagen. Inte lika roligt var när min konsultchef ringer och vill att jag ska jobba i dag. Helst heldag men jag sa att jag bara kunde halv. Så eftermiddag it is. Piss. Det här var dagen jag verkligen hade tänkt råplugga (börja skriva på c-uppsaten bland annat). Men icke. Jag har inte hunnit läsa David Copperfield heller. Piss.

Men filmen var bra. Två sanna historier om Julia Child som revolutionerade matlagning. Jag budar just nu på hennes kokbok på Tradera. En fråga till alla Tradera-nördar som läser min blogg, hur går betalningen till? Man sätter väl bara över pengar på Traderas konto? Piece of cake? Om jag får böckerna så lover jag att bjuda på Julias "Boeuf Bourguignon".

Måndag, sedan tisdag och sen resten av veckan

Jag älskar att fota men hatar att ladda upp bildern på datorn för det är så jävla jobbigt och segt (speciellt med tanke på att min dator är smått retarded). Så därför dröjer bilder från kräftskivan på Nordwingers land, som var heeelt crazy. Ok, kanske inte crazy, men väldigt roligt-hysteriskt. Jag vågade till och med äta en hel (om än liten) surströmming! Det var en smakupplevelse som bara exploderade i munnen. Eller ja. Typ. Slemmig, men mättande. Kräftorn åkte däremot ned i magen med en ryslig fart, mums mums. Massor av god mat och full rulle, för att sammanfatta.

I går var inte en lika kul dag. Jobbade eftermiddag och det var lite stressigt på slutet. Var på uselt humör när jag kom hem. Nu ska jag snart i väg och jobba förmiddag, så jag hoppas att det går bättre...

Glada nyheten är att jag ÄNTLIGEN har kommit igång med att läsa Empire of the Sun. Däremot ligger mina andra böcker övergivna, men jag kände att jag måste fokusera helt på den boken som visade sig vara största utmaningen. Den är bra, man får en annan bild av karaktärerna av boken till skillnad från filmen. Mest fascinerande är ju att det är baserat på författarens egna upplevelser under andra världskriget i ett japanskt fångläger.

To gather flowers constantly

Snart dags att åka till jobbet. I dag har jag verkligen, verkligen lust att sjukanmäla mig och skulle nog göra det om det inte vore så jobbigt.

Eftersom jag inte lever i verkligheten så har jag inte börjat packa något ännu. Jag tror jag väntar på en ledig dag och sådana verkar inte existera just nu. Fullt ös medvetslös hela tiden typ. Nästa vecka ska jag försöka att bara jobba tre pass. Höm...

Läste ut Människohamn. Väldigt stolt över det. Har inte läst i någon annan bok sedan dess. Jo! Ett kapitel i Mårbacka som har legat på mitt nattduksbord sedan... hum... april? Svårt att säga, man brukar kunna se det genom att mäta hur många centimeter damm som har samlats på boken. SKOJA. Men sedan känner jag nog för en klassiker. Funderar på Dostojevskij eller något sådant pretto.

Bitterljuvt

Nu är jag rätt mör efter att ha jobbat en hel vecka. Det blir samma nästa vecka, förutom att jag är ledig på tisdag för då är det visning på en lägenhet i Åkeshov. Fan, jag klarar av eftermiddagar, men det är fan inte kul varje dag i en hel vecka. Och eftersom jag jobbade när de ringde så blev alla förmiddags-pass uppbokade för nästa vecka. NÄ JAG ÄR INTE ALLS BITTER!

I går var det lite roligare däremot, för då var det grillning hemma hos Patrik. Patrik var där och det var även hans pappa, Johanna, Challe, Anna och jag. Jag fick sedan skjutsa fyra (inte helt nyktra) ungdomar till tunnelbanan. Haha, jag skrattade så mycket så jag knappt kunde koncentrera mig på körningen. Vi fick förresten världens godaste efterrätt som Patrik hade svängt ihop! Fast man blev nästan desperat när man inte fick loss den från fatet.

Bilder kommer sedan, som vanligt.

Ett trött, förvirrat måndagsinlägg med lite verklighetsförankring

Mer Mahone i den här veckans PB-avsnitt. Me like. Men han är rätt mesig nu, mycket coolare/galnare i säsong två. Och i säsong tre gick han på rehab i fängelset så då var han LOCO. Det var den gamla goda tiden. Nu har han ingen penna med piller i och klär sig i kostym varje dag. Och han är kompis med både Mike och Linc. Very odd. Minns den här hiss-scenen i säsong två och tänk så långt vi har kommit sedan då.

Första jobbdagen på veckan var jobbig. Uschli. Varmt och lite att göra. Jag åt en glass till mellanmål i alla fall och en banan. Bananen var gratis hemifrån men glassen kostade 13 kronor. Bra med frysautomat på jobbet i alla fall. I morgon är det tisdag och det är fyra dagar kvar på jobbveckan. Men i morgon blir det förhoppningsvis också minigolf med Patrik & Co. Beror på vilka Patrik lyckas skrapa ihop.

När jag kom hem från jobbet var jag sjukt trött men samlade ihop lite krafter för att plocka blåbär. Fick ihop några liter men tröttnade snabbt. Vet inte vad jag ska göra med dem ännu, men det visare väl sig. Förresten såg pappa den där ormen som bor vid vår trapp i dag, så nu tror han nog på mig. Då blev det plötsligt ett himla prat om att försöka skrämma bort den eller till och med döda den (fast det får man inte, jag vet). Stackars lilla ormen är intet ont anande.

Don't be such a nitpick!

I sann ekononisk kris-anda så tänkte försöka lära mig sticka (igen). Jag har ju gjort det en gång på högstadiet och då kunde jag i alla fall grunderna. Den här gången är målet lite mer ambitiöst, nämligen julklappar. Eh, ja... Det lär väl bli handdukar eller något liknande. Så förvänta er inget exklusivt i år. Får se hur det går först, man ska väl inte tar ut segern i förskott.

Egentligen vill jag inte skriva om det, för det är så mentalt påfrestande men... på måndag börjar jag jobba igen. Argh. Två veckor (plus tre dagar) ledigt bara! Det blir förmiddagar nästa vecka och förhoppningsvis kommer jag inte att klanta mig alldeles för mycket. Är rädd att jag har glömt typ allt. Satt i går och hade ångest för jag var osäker på lösenordet på datorn. Haha... Sedan fick jag dubbelkolla koden till paserkortet också, bara i fall att.

Men man får fylla upp veckan med lite skoj istället. Förhoppningsvis blir det minigolf med Tiffany. Hm. Någon som vill hitta på något? Oooh! VET NI VAD JAG SKA GÖRA IMORGON?! Åka in till stan och köpa alla de där grejerna jag har tänkt på hela månaden men inte har haft råd med. OMG OMG OMG, jag fick grav köpångest precis nu. Inte bra!

Öh... va?

Stockholm är helt dött under midsommar. Inga hemma, inga affärer öppna, inga bilar. Rätt skönt faktiskt, men också trist. Fast i dag var det helt OK, då såg man i alla fall lite folk. Inte som i går... Johanna var i alla fall hemma så vi glodde på Twilight och käkade choklad. Men nej, jag kan fortfarande inte förstå varför alla tjejer blir så hysteriska när de ser Edward. Han ser bra ut och filmen är också bra men... va?

Usch. I morgon ska jag jobba. Tre veckor måste jag hålla ut, sedan är det semester. Skönt att ha ett schema i alla fall, så nu kan jag planera lite omkring det. Inte för att det går för passen ligger så dumt men, men.

Jag har i alla fall spenderat dagen så som man ska spendera en söndag, nämligen genom att kolla på varenda hjärndött TV-program som jag kunde komma över. Paris Hilton, Stylista... Och så Pushing Daisies såklart, men det är till skillnade från de andra lite kvalitet.

Rubrik sökes

Dags att jobba snart, börjar 13.30. Uh, sista helgen känns som ett sista test av något slag. Fick värsta tiden på söndagen 15.20-25.05 vid Odenplan norra och södra. Det är alltså natten till måndagen och gissa vem som har föreläsningar kl 10! Just det, jag. Jaja... Det är pengar i alla fall, vem behöver sömn liksom? Det var ju inte som om jag hade tänkt plugga, gå på sci-fi-mässan och följa valvakan (SVT antagligen efter Fredrik & Filip är så störda).

Har lingvistik-tentan på fredag, just nu känns det ganska bra. Får se när paniken börjar sätta in. Antagligen på tisdag eller onsdag. Usch, på måndag åker dessutom Johanna. Ok om det hade varit några veckor, men tre måndader liksom?! Iiiih.

Those gentle voices I hear...

Har haft lite för mig den här helgen. För en gångs skull kanske jag ska säga... Lördagen spenderade jag först med Johanna på Taxinge. Vi åkte dit och åt supergod tårta! Hade tur med vädret också, till och med. Johanna åker ju snart till Indien och Thailand och kanske Vietnam fast hon vet inte, så jag tänkte att en heldag skulle sitta fint. På kvällen åt jag mumsig middag hos Jenny och Stefan med dem och Johanna. Såg Lady Vengeance också, som var både hemsk och bra.

Söndagen innebar en konsert, vilket jag inte har gått på på väldigt, väldigt länge. Höll såklart på att glömma biljetten hemma, klantarsle. Det var lite skumt att gå själv, dessutom var medelåldern på stället 50. Haha, såg The Moody Blues och de var hur bra som helst. Lite sega i början kanske, men sedan blev det mer fart på dem. De måste vara över 60 stackarna... Haha. Bra var det i alla fall.

Måndagen sa jag upp mig från jobbet. Fick åka dit och skriva på kontrakt på direkten. Ska jobba i helgen, men nästa vecka ska jag dumpa alla mina kläder och kort hos PLE och sedan är jag fri! Fan vad skönt det känns, ingen mera ångest över nattpass eller odrägliga personalledare. Är så trött på det där jobbet. Nu ska jag koncentrera mig på engelskan.

Ja, jag har säkert mer att berätta. Såg Låt den rätte komma in i måndags också med Johanna, Jens och Emelie. Men det får jag ta någon annan gång.

Jag hade en dröm

Drömde att jag träffade Daniel Craig (nye Bond) och att jag blev helt kär för att han var så sjukt läcker. Så där att man knappt kan prata med en person för att de är så överdrivet snygga. Sedan vaknade jag och mindes drömmen vagt. Gick in på IMDB och kollade på bilder av honom och förstod verkligen inte vad grejen var. Så snygg är han faktiskt inte. Men sedan har jag en teori om att vissa människor gör sig bättre i verkligheten än på bild och jag tror att han är en av dessa människor. Med verkligheten menar jag i och för sig rörligt format, alltså TV. Såg ju Layer Cake för ett par veckor sedan och där såg han ju bra ut. Om jag mötte honom i verkligheten skulle jag antagligen tycka att han var läskig.

Lite mer tråkiga och verklighetsbaserade nyheter är att jag i princip har bestämt mig för att sluta på Veolia. Ringde i dag och skulle fråga om det fanns möjlighet att inte behöva jobba natt varje helg, men fick reda på att tydligen får alla nyanställda göra det nu eftersom det finns så många nattpass. För det första... INFORMERA PERSONALEN. För det andra...

Fuck you.

(Jag är alldeles för arg för att fortsätta, jag känner mig som skit och som att jag inte är värd någonting och jag ångrar att jag tog det där jobbet för jag mår så jävla dåligt nu).