Tisdag

Tisdagar brukar vara en av mina favoritdagar just på grund av det utmärkta TV-utbudet. Tyvärr har Trean slutat visa The Mentalist så då återstår endast House. Men det är inte fy skam det. Annars har jag jobbat i dag och sedan har man inte tid med så mycket annat. Fast jag har faktiskt pluggat lite, väldigt lite. Men det är mer än jag brukar göra. Annars spenderar jag ganska mycket tid på att tänka på att jag borde plugga.

Jag har börjat på en ny bok, Man Walks into a Room av Nicole Krauss. Ska ju lyssna på henne på Internationell Författarscen i maj, så det kanske är bra att ha läst något. Boken handlar om en man som hittas helt utmärglad i Nevadaöknen utan några som helst minnen efter 12 års ålder. Jag har inte hunnit så långt hittills, men den är ganska fascinerande. Väldigt välskriven också. Nu när jag pluggar försöker jag läsa korta böcker så jag ska slippa sitta med de i flera månader och ha dåligt samvete. Det har fungerat ganska bra hittills faktiskt.

*Bildkälla

Did he smile his work to see?

Tyger! Tyger! burning bright

In the forests of the night,

What immortal hand or eye

Could frame thy fearful symmetry?

In what distant deeps or skies

Burnt the fire of thine eyes?

On what wings dare he aspire?

What the hand dare sieze the fire?

And what shoulder, & what art.

Could twist the sinews of thy heart?

And when thy heart began to beat,

What dread hand? & what dread feet?

What the hammer? what the chain?

In what furnace was thy brain?

What the anvil? what dread grasp

Dare its deadly terrors clasp?

When the stars threw down their spears,

And watered heaven with their tears,

Did he smile his work to see?

Did he who made the Lamb make thee?

Tyger! Tyger! burning bright

In the forests of the night,

What immortal hand or eye

Dare frame thy fearful symmetry?

House makes Tuesdays worth it

Jag hade en ganska sugig dag i går. Var så där vidrigt uttråkad men orkade ändå inte göra något, inte ens plugga eller ta en promenad. Det kanske blir värsta dippen efter att ha haft ganska mycket att göra i flera veckor. Man känner sig ganska värdelös egentligen, när man tar ledigt. I dag försökte jag bota det med lite plugg och en kort promenad. Postade ett brev. Sedan jobbade jag eftermiddag också, så pengarna kan man alltid glädja sig åt.

Men bästa trösten kommer i kväll då det dels är dubbelbokat

med House och The Mentalist klockan nio och sedan bästaste Lie to Me klockan tio. Fiktiva världar och brittiska skådespelare är som balsam för själen. Love love love.

The Mentalist

Jag störde mig på Patrick Jane i en hel säsong. Nu är jag härdad. Han ser ut som en blond, manlig bimbo men är ganska skarp ändå. Easy on the eyes too.

Lie to me

En sak som jag har blivit intresserad av nu på senaste tiden är tankeläsning och vad vi gör när vi ljuger. Dels ser jag på Hjärnstorm med Henrik Fexeus. Han är så där lagom smårolig och väldigt, väldigt duktig på att läsa av folk. Men samtidigt måste det vara jobbigt. Som han i Lie to me (Tim Roth för övrigt) som i princip en levande lögndetektor. Han ska tydligen bygga på en riktig psykologiprofessor. Och så har vi såklart The Mentalist som också är baserad på någon slags bok om hur man kontrollerar folk och läser dem.

Nu tror jag inte riktigt att jag hamnar i sådana extrema situationer som mordutredningar eller liknande, men det är ändå kul att läsa om. Dessutom blir man ju mer medveten om vad man själv gör. Eller inte gör. När jag har råd/tid ska jag nog köpa ett par böcker om det där. Sedan får ni nog passa er.

(helt onödig bild på Tim Roth)