How I survived Wednesday

Det är bara en smula för mycket att göra just nu. Två kurser samtidigt och kluriga uppgifter att lösa. Den senaste fick vi i går och den ska vara klar på fredag. Det mesta känns lite vagt och luddigt i kanterna. Fast i dag var det datalabb och jag kan luta mig tillbaka på den logik som finns i HTML. Nu har vi börjat mixtra med stilmallar så sidorna inte ser så tråkiga ut längre. FÄRG! Vilket mirakel egentligen, så jag lade in det lite här och var. Fast jag förstår fortfarande inte färg-koderna och hur man räknar ut dem, men de gjorde inte de andra i min grupp heller som tur var.

I går var en fel dag, i dag var en ganska rätt dag. I går gick det mesta fel eller satte sig på tvären, plus att jag kom hem halv åtta. I dag gick det mesta rätta i alla fall och jag fick pizza så det blir man genast lite lyckligare av. Snart blir det nog Lie to Me som jag spelade in i går. Ögongodis!

Axel, ska vi slå vad?

Ok. Sista jobbdagen den här veckan. I går tog prylarna slut en timme innan det var dags att gå hem. Vi stod och glodde och försökte emellanåt se upptagna ut. I dag fanns det inte heller mycket att göra på slutet, men jag gick hem strax innan två så det var inte mitt problem! Bra dag på jobbet, vissa dagar kan annars kännas så sjukt jobbiga. Fast jag fick ont i min problem-axel, jag fattar inte varför just i dag. Men det är lite coolt att kunna säga att jag har en "bad shoulder", för då låter det som att jag stridsärr och sånt. Jag är härdad av livet!

Såg precis senaste Lie to Me som jag spelade in i går. Det är så skönt att det blir bättre med tanke på hur ljummet det var i början. Tim Roth är cool som vanligt, han går förresten som en cowboy, lite hjulbent så där. Och hon som spelar Lightmans dotter är så underbar! Jag som annars brukar ha svårt för barnskådisar, men hon är verkligen suverän. När säsong ett blir lite billigare så ska jag nog köpa den på DVD.

Förresten läste jag ut andra Mary Russell-boken, A Monstrous Regiment of Women. Den visste var den tog. I måndags så blev jag tvungen att gömma mig i omklädningsrummet under rasterna för att få läsa lite. Jag var nog mest fascinerad över hur Russells och Holmes förhållande utvecklade sig. Lite luddigt skrivet av King kanske, men OK. Inte överdrivet sentimentalt (snarare tvärtom). Nu läser jag tredje boken, A Letter of Mary, i lugnare takt.

Lightman

Lalalala! Jag är så glad för i dag såg jag reklam för nya avsnitt av Lie to Me. Awesome. Jag har varit duktig och inte laddat ned olagligt. Så desperat är jag inte än. Det jobbiga är bara att det går på 4+, vilket är en liten doldis-kanal som jag jämt glömmer. Får fan ta och sätta mobilen så den påminner mig. Det börjar den 2 februari hur som helst! Intensiva Tim Roth... Lovely.

Pic me!

Är lite nere i dag, så jag bildgooglar mina favoritskådisar för att må lite bättre. It helps.

Random

Jepp, du märker det inte först, men Tim Roth ger dig fingret. Onsdag utan Lie to Me suger!

Better half

Oops. Minst sagt. Hihi... Lite smått galet i kvällens Lie to Me. Väldigt okarakteristiskt. Bara för jag skrev förra veckan om hur Lightman aldrig rör en min så blir han helt bananas det här avsnittet. Skriker på folk och ler och skrattar. Man blir lite smått chockad. Fascinerande dock! Gillade det här avsnittet skarpt, inte lika bra som förrförra, men ändå... Tycker Cals dotter är hur bra som helst förresten, annars kan barnskådespelare lätt bli irriterande.

Och jag såg att de inte hade sminkat bort Tim Roths tatueringar. Awesome. Mer Roth utan skjorta så blir programmet säkert en succé. Jag skulle i alla fall kolla.

Lie to who?

En sak har jag tänkt på när svenskar säger "lie to me" och det är att själva betoningen känns helt fel. Borde det inte vara lie to me om det är en uppmaning? Inte lie to me (osäker på var betoningen hamnar) alltså. Kanske bara är något jag har fått för mig, men det har alltid känts lite konstigt att säga det och det är därför jag reagerar.

För övrigt medelspännande avsnitt. BTW, what's up med alla random småroller? Som den där Mike som hängde med Tores och sekreteraren, Heidi? Skitskumt att bara ha en miniroll så där. Och så insåg jag att Cal aldrig ler. Jag kan inte komma på ett tillfälle då han ser allt annat än apatisk ut, eller apatisk är fel ord... död liksom. Helt känslolös i ansiktet. Och det beror nog inte på dåligt skådespeleri, för Roth är grym.

Tänk om han går på valium hela tiden, bara för att ingen ska kunna läsa av honom. Han kan vara lite creepy ibland, när han bara glor på någon med halvslutna ögon. Sedan har han den där dåliga hållningen också, lite snett framåtlutad med axlarna framåt också. Kanske bara beror på att Tim Roth är ganska kort i rocken.

Yeah yeah... Bara dagens random tankar.

This is what we call a picspam

Hittade lite bilder från Reservoir Dogs, framför allt med Mr Orange. Jag skulle nog kunna sitta och kolla på dem hela dagen. Men nu måste jag läsa klart Frankenstein!

Broken hearts

Den här veckans Lie to Me gjorde en kraftig sväng uppåt. Helt otroligt bra avsnitt, det är nog det här jag har suttit och väntat på hela tiden. Tim Roth är ju alltid bra, men nu klickade liksom allting. I li(k)e. Fast han är nästan lite läskig ibland, när han stirrar ned folk. Det var helt underbart när han lät... vad tusan heter hon? Tores? Ja, när han lät Tores läsa av honom. Suveränt. Jag hoppas på ett lika bra avsnitt nästa vecka.

Lie to Me påminner mig lite om hur House var i början. Hugh Laurie var fantastisk hela tiden men det kändes lite jobbigt med samma mönster på varje avsnitt. Men sedan märktes det inget mer, avsnitten blev bättre och bättre. Jag hoppas att LtM gör samma sak. Fast jag tror att det krävs starkare biroller, de flesta känns lite bleka jämfört med Roth just nu. Men hey, vem är inte det?

Viva la vida

Jag tycker ändå att jag har lyckats hålla mig ganska länge. Tim Roth x 3 plus en Gary.

Totally shitfaced

Tydligen så läser Tim Roth inte för filmer. Alltså, han gör typ ingen provläsning framför kamera och regissör. Antar jag. Han läser förstås manusen. Hur som helst så läste han för Reservoir Dogs, Tarantino och Harvey Keitel träffade honom och försökte övertala honom. Tarantino hade sett Tim i andra filmer och ville verkligen ha honom.

Tim Roth sa nej. Keitel säger "ok" och sticker. Tarantino och Tim sitter kvar och snackar, sedan drar de till en bar och börjar dricka. Klockan är väl åtta. De fortsatte att dricka till typ klockan två och var nog redigt fulla vid det laget.

Tim Roth ger som helst med sig. "Visst jag läser, fram med manuset!" Tarantino har inte manuset med sig, men som tur är så har Tim det hemma. Så de typ sitter och läser igenom det resten av natten hemma hos honom. Och det är historien om hur Tim Roth läste för Reservoir Dogs.

True story.

Chris Penn (RIP), Quentin Tarantino & Tim Roth

I'm just lying to myself

De här bilderna laddade praktiskt taget upp sig själva. Ja, det är sant, jag har något slags virus i min dator som helt automatiskt laddar upp bilder på Tim Roth i min blogg. Jag själv har ingen kontroll över det, sjukt creepy.

Allvarligt talat så kommer det bilder från Göteborg snart. I morgon antagligen. Men just nu är jag lite upptagen med att vara panikslagen över vår Gudfader-pjäs i morgon. Gah.

A bit of both maybe?

Mina favoriter Tim Roth och Gary Oldman var brevkompisar i mitten av 90-talet. Visst ser de unga ut?

More love!

Som jag ser det så får jag ur det ur systemet om jag gör så här. Det kommer gå över om cirka en vecka. Eller två. Kanske ett år. Högst. Lovar. Annars får ni skjuta mig.

I see your true colours...

Reservoir Dogs i dag för en skoluppgift. Jag vet, typ världens bästa läxa att se antingen Tarantino eller Trainspotting. Det var väldigt, väldigt längesedan jag såg RD och WOW hade jag glömt hur bra den var! För det första, Tim Roth... het! Jag har alltid tyckt om honom, men nu när Lie to Me har börjat gå så får man ägna honom lite extra uppmärksamhet. Dessutom är Harvey Keitel och han så bra tillsammans. Det är lite gulligt och sorgligt på samma gång och det är svårt att tro att blodiga Tarantino kan skapa något så fint.

Plus Michael Madsen och Steve Buscemi. Tarantino kan verkligen välja rätt skådespelare och få ur dem de bästa prestationerna. Det är så skönt att se lite orginella filmer. Det snackas ju lite om hur Tarantino är "överskattad" (ett väldigt överskattat ord för övrigt), men han är ju bra. Bara det att karaktärerna dyker in i diskusioner helt onödiga för handlingen är genialt. Så skönt med filmer som inte tar sig själva på så stort allvar.

Och Tim Roth är HET. Vänta, har jag redan sagt det?