Om det en serie som jag har överseende med är det Supernatural. Den har varit så jävla bra, alltså riktigt galet bra. Ryser bara jag tänker på säsong tre och fyra. Vissa avsnitt är geniala, speciellt meta-avsnittet "The French Mistake". Wow. Men det finns ett stort problem, ett massivt problem som är lika tydligt som en knytnäve i ansiktet. Och det är kvinnosynen och hur misogyn serien faktiskt är. Det är en TV-serie om två väldigt macho män och det finns en anledning till att de har rätt rutten inställning till det andra könet. Mest beror det på hur det uppfostrades. Men allt det här ursäktar inte hur serien är skriven och hur kvinnliga karaktärer behandlas. Många karaktärer dör, både män och kvinnor, både huvudroller och biroller. Sam, Dean och Cas har alla dött ett antal gånger för att sedan återuppstå. Kvinnorna har inte lika mycket tur. De har också en tendens att översexualiseras och sedan straffas för detta. Den tjej som har klarat sig bäst hittills är lesbiska Charlie, men hon är å andra sidan inget "hot" mot Sam och Deans manlighet.
För så mycket i Supernatural kretsar kring manlighet. Dean kallar Sam nedlåtande för "bitch", känslor är för brudar, allt är extremt heteronormativt. Det driver mig till vansinne och det säger också en hel del om de som skriver för serien. Jag har inte kollat så noga men jag är övertygad om att de flesta bakom serien är män. Misha Collins, som spelar Castiel, har till och med kommenterat misogynin under ett konvent och det var en sådan lättnad att höra att någon "innanför" faktiskt har reagerat. Att han sedan inte kan göra så mycket åt det (annat än att säga upp sig), är en annan femma.
I nuläget är jag osäker på om jag kommer att fortsätta att kolla, blev helt deprimerad av senaste avsnittet. Uh. Älskar fortfarande karaktärerna, men vad de gör med dem... Usch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar