Bra tider

Det börjar bli lite kallare väder, men det är fortfarande fuktigt och kvavt emellanåt. Så sommaren eller sensommaren är nog inte helt utspelad. Sommaren i övrigt har gått mig helt förbi, jag kan inte ens avgöra om det var varit bra eller dåligt väder. Har hört att det har varit dåligt, men jag har stått bakom en informationsdisk i några månader, så jag har inte noterat detta. Jag börjar komma in i de nya arbetsrutinerna nu, det är skönt att ha heldagar och sedan lite ledigt i veckorna också. Det blir ju mindre pengar, men med tanke på min låga hyra (som alla förundras över) och att jag kan leva billigt så går det nog.

I helgen har jag däremot unnat mig riktigt mycket. Köpte lite böcker som jag inte har tid att läsa (men det är trevligt på PocketShop, så vem bryr sig?). Sedan blev det lunch, fika och middag ute i går. Lunch med Linnea och Anna, fika med Lina, Nina, Linda och Freddan, middag med Nina och Lina. Världens fnittermiddag blev det så klart, vi var säkert störigast på restaurangen. Vet inte riktigt när det hände? Jag som  brukar vara så tyst och väluppfostrad.

Min tid som kattvakt är snart över. Kommer nog sakna dem lite, men det är ganska skönt att slippa att skyffla skit varje dag. Herregud. Och att slippa deras nattliga race runt i lägenheten... Jag som vaknar så lätt och är van med tystnad. Men de är rätt mysiga, när de är på det humöret.

Nu snart dags att åka till jobbet. Good times.

The other Will Grayson

Att stöta på fantastiska böcker alltså. Den sannolikheten blir högre när man har med John Green att göra. I våras hade jag någon slags nedbrytande/upplyftande läsupplevelse i form av hans fantastiska The Fault in Our Stars. Det finns inte ord för mycket jag älskar den boken. Men jag har varit lite avvaktande med att läsa hans andra böcker, för ärligt talat, hur ska man kunna jämföra dem med TFIOS? Men jag lånade hur som helst ändå Will Grayson, Will Grayson på jobbet. Mest för att den stod utskyltad under Prideveckan. Och. Den. Är. Så. Bra. Inte i klass med TFIOS, så klart. Men ändå, det finns något så verklighetsnära i hur personerna tänker och tycker. De är konstiga, men de är normalt konstiga. Jag känner att jag är lite för gammal för att relatera till karaktärerna, men jag gör det ändå. Satan vad jag önskar att jag hade läst John Greens böcker i gymnasiet. SATAN. Inte för att de typ existerade då, men ändå... Jaja, jag får ha min unga vuxna-period i 25-årsåldern. Det går väl också. 

It's raining cats and dogs

Så det nya vikariatet känns bra. Har bara arbetat två dagar än så länge men det är kul när allt är lite nytt och lite upp till en själv att utforma. Man skulle kunna gnälla på en del, men just nu känns det som att det är hanterbara saker. Det känns som att jag har fått lite mer ansvar trots att jag bara är vikarie. I dag var det väldigt lugnt på biblioteket så jag passade på att föra på säkert 20 tidskrifter som har lagts på hög när det har varit stängt under sommaren.

Annars är jag kattvakt. Det är lite konstigt att det är liv och rörelse i lägenheten dygnet runt, hemma är det ju annars helt dött. Nu har jag två katter som stirrar på mig nästan hela tiden. Det är rätt trevligt med sällskapet faktiskt, fast jag vet inte om jag skulle orka att ha husdjur själv. Bara att skyffla bajs varje dag... Nja.

Dessutom har jag börjat kolla på en ny TV-serie, Teen Wolf! Hur töntigt som helst, men man fastnar ändå. Som fan. Lagom avslappning efter jobbet när man är trött.

Dead man's party

Woha. I går läste jag ut Hold Me Closer... på några timmar. Det är så svårt att tänka objektivt kring sådana där böcker som man verkligen gillar och som är spännande och som kräver att bli utlästa direkt. För det första: det är en ungdomsbok, eller ja... Den innehåller ganska mycket våld, hemskheter och dessutom en sexscen (ej explicit)! Den är lite svår att placera rent åldersmässigt på grund av det, men om man ser till språket och handlingen så är den relativt enkel. Handlingen är rättfram, okomplicerad och språket är också enkelt, roligt och tydligt riktad till en yngre publik. Kanske folk i 20 årsåldern. Vad vet jag? Personligen kände jag att den gärna kunde ha varit lite mer mastig i både språk och story, den fyller liksom inte upp så mycket inom bokpärmarna.

Men, jag gillade den skarpt ändå. För jag brukar inte läsa den här typen av urban fantasy/skräck. Jag tror man kan klassificera HMCN som urban fantasy, för den innehåller MASSOR av övernaturliga element i en modern miljö. Förutom necromancers så finns det varulvar, shape shifters (varg, björn), "feys", olika spöken, zombies, gudaliknande varelser, en och annan vampyr... Man undrar liksom till slut hur de kan gå obemärkta i en stad som Seattle. I en tid då urban fantasy mest verkar handla om vampyrer så känns det här med att återuppväcka döda rätt fräscht. Minus liklukten alltså. Men som sagt, det kan bero på att jag inte läser så mycket i den genren.

Jag hittade HMCN av en slump när jag arbetade på HÄVI i veckan. Först tänkte jag "nej, den ser lite töntig ut, och jag har så mycket annat att läsa". Sedan gick jag förbi hyllan några gånger till och till slut sög titeln in mig, för den tycker jag är briljant. Sedan visade det sig att den inte var inlagd ordentligt, det fanns ingen exemplarpost. Så den fick jag lägga till för att kunna låna den. Det roliga var att det är det enda exemplaret hittills inom SSB och att det faktiskt stod någon på kö för den men jag lyckades tränga mig före. Haha, en räcka av tillfälligheter som ledde mig till den boken.

Uppföljaren kommer dessutom i september!

Hold me closer

Just nu läser jag Lish McBrides Hold Me Closer, Necromancer som är en rysare/övernaturligt lagd roman för ungdomar. I andra eller tredje kapitlet mördas huvudpersonen Sams kompis av the big bad Douglas som dessutom återuppväcker huvudet och skickar det till Sam. För både Douglas och Sam är "necromancers", de kan med andra ord återuppväcka döda och göra andra prylar som jag inte är helt på det klara med ännu. Det är en ganska ruskig bok, mest för att Douglas är ett jävla psykfall av sällan skådat slag. Men samtidigt är boken ganska rolig, den har humor. Sam är dock än så länge en ganska blek karaktär, så jag vet inte hur välskriven boken är. Den är okej, och jag längtar efter att fortsätta läsa den, men ja... Får se hur det artar sig.

*Bildkälla

It's always darkest before the dawn

I går var det äntligen dags att se The Dark Knight Rises med Jenny och Johanna! Blev lite förskräckt när jag upptäckte att filmen var 2 timmar och 45 minuter lång. Men det märktes knappt eftersom Nolan har snickrat ihop en väldigt spännande och minst sagt intensiv film. Helt klart en värdig avslutning på Batman-trilogin. En del saker var så klart inte helt logiska, men jag är villig att ha överseende med detta eftersom de har lyckats fantastiskt bra med den intrikata handlingen. Mörkret i Gotham är hela tiden högst påtagligt och karaktärerna är kompromisslösa. Speciellt bra tyckte jag att Anne Hathaways Selena Kyle var. Hon kändes trovärdig med sin lätt apatiska inställning till saker och ting. En annan karaktär som var intressant men som man fick se alldeles för lite av var Joseph Gordon-Levitts Blake (inget förnamn där, väldigt suggestivt). Christian Bale är vid det här laget väl invand i sin roll och han gör den väldigt bra. Sammanfattningsvis en riktig toppenfilm men fenomenala skådespelare. Christopher Nolan kan verkligen konsten att långsamt bygga upp spänningen tills den blir nästan outhärdlig. 

*Bildkälla

Sofia läser serier

  

            

Ett litet urval av de serier som jag har läst, läser och ska läsa. Försöker komma igång med att läsa serier igen. Mest saknar jag X-men, men det är fortfarande svårt att navigera i djungeln av Marvelserier. Har lånat X-men Noir från bibblan, så har höga förhoppningar på den eftersom jag älskar noirstil. Dessutom har jag nyss läst ut nya The League av Alan Moore som var riktigt bra. Massor av referenser till litteratur och populärkultur där! Avengers 1959 var tyvärr ett riktigt bottennapp, jäkligt trist skriven och jag orkade inte ens koncentrera mig på storyn. Plus en massor med brudar i tighta/knappt några kläder. Bu. Sedan blir det Locke & Key som jag har höga förhoppningar på.

*Bildkällor här, här, här och här.