Lite gamla bilder

I kön till Konungens Återkomst. Mm, vilka plättar!

Klassikern.


Hemgjord sushi!

Johanna är röd!

Jag och Andy Serkis. Hihi, första nördmässan.

Big Bang

Sitter och väntar på att The Big Bang Theory ska börja. Världens bästa nörd-serie! På tal om nördar så är det sci-fi-mässa nästa vecka. En snubbe från Twilight-serien ska komma, fast ingen WOW-människa. Fast han har varit med i House, så det är lite coolt i alla fall.

I kassan på Åhléns

Jag: Hej, jag har en rabatt-kupong, gäller den på den här skålen [20% på glas och porslin]
Snälla tjejen i kassan: Hm, jag vet inte. Jag ska fråga [vänder sig till äldre tant bakom sig]. Gäller den här kupongen för den här?
Tanten: Nä det gör den inte [tittar stint på mig]. Här står det glas, sådana som man dricker ur [ser på mig som att jag är en idiot], tallrikar, sådana som man äter ifrån [ätande rörelse med handen] och muggar, sådana som man dricker i från. Den här skålen är inte glas eller porslin!
Jag: GULP.
Snälla tjejen i kassan: Eh, tyvärr.
Jag: [Stora ögon] Tack ändå.

Slutsats: Jag är en sådan jävla MES. Jag har aldrigt blivit så sjukt illa behandlad av butikspersonal. Herregud. Johanna bara garvade när jag berättade det och det gjorde jag också lite. Pappa sa att jag borde ha sagt till henne eller bett att få prata med hennes chef. Jag vet inte... Önskar bara att jag hade sagt något. NU kan man inte precis gå tillbaka och skälla på tanten.

Skriva skriva skriva

Nu har jag äntligen börjat ta tag i min uppsats. Det var då på tiden! Egentligen borde jag ha varit klar vid det här laget, så jag skulle spendera ett par veckor åt redigering och sådant där. Men den här veckan ska jag i alla fall ha text och argument klart. Hoppas jag.

PS

FÖRRESTEN, FFS liksom. Är det någon som har första Arn-boken? Kolla vad det står på sidan 137 längst ned. Sista ordet typ.

Prepare to have your mind blown!

Johanna och jag var på Sinnescirkusen med Henrik Fexeus i går. Henrik sa att vi inte fick berätta vad som hände där men en sak kan jag säga, nämligen att det var AWESOME! Imponerande vad man kan göra med så "enkla" medel. Dessutom kände man sig smart utan att ha gjort ett skit. Johanna var huuur glad som helst över att vi satt på balkongen för där nere på parkett blev i princip hela publiken inblandade i diverse expriment och aktiviteter. Jag var lite besviken däremot. Eller kanske inte, lätt att vara kaxig där uppe på balkongen.

Innan cirkusen så käkade jag och Johanna på mitt favorit-salladsställe på Drottninggaten. Love it! Och jag fick presenter! Två fina linnehandukar direkt-importerade från Kässbol och ett löfte (skriftligt) att bli bjuden på New Moon. Haha, det var det jag fasade för när jag såg att filmen hade premiär två dagar efter min födelsedag. Men man blev extremt mycket smartare av att hänga med Fexeus i ett par timmar. Eller blev man ointlegentare? Hm... Åh, jag saknar Tim Roth och Lie to me förresten! TV4 envisas alltid med att plåga mig.

BTW. Bilder kommer. Fast det säger jag väl alltid?

Cirkus på Vasan!

Nymåne

Snart dags för New Moon. Någon som ska gå?

Jag drunknar i presenter

Innan jag skriver om födelsedagen så måste jag bara berätta om min knasiga dröm. Det brann någonstans och alla kutade omkring och letade efter hinkar och vatten. Jag hittade inget av dem, men däremot massa med dyk-prylar. För ja, om det blir mycket vatten så behöver man ju rädda folk från att drunkna. När det brinner?! Bristen på logik i drömmar är skrämmande. Men jag hittade en liten andingspryl som man kunde ha när man dök. Såg ut som en lite hörsnäcka, fast det var en liten luftkudde bara. Man skulle typ ha den i munnen när man dök och när luften tog slut så bet man bara på den så fick man ny. Vet inte om det skulle funka i verkligheten, men jag funderar på att ta patent på den i fall att.

Födelsedagen var både jobbig och rolig. Det jobbiga var att åka till skolan klockan två och sedan försöka ta sig ifrån stan klockan fem. JÄVLA RYSS-GUBBE. Det var sådant jävla kaos inne i stan, satt på bussen i säkert 40 minuter totalt (den tar 10 i vanliga fall). Plus att det är rusningstid. Helt sinnessjukt var det. Kom väl hem halv sju typ. Pappa hämtade mig vid Åkeshov för jag var trött och blöt och grinig. Han hade köpte smörgåstårta (så jäääävla god) på ICA Viksjö och dessutom satt upp en skohylla (present).

Vid sju-tiden kom mamma, mormor och Lotta. Jag har inte träffat Lotta på hur många år som helst och de jävlarna hade hållt det hemligt att hon var här i en hel vecka. Haha, jag blev så jävla chockad när jag öppnade dörren. Första tanken var hur annorlunda mamma såg ut. Hahaha... Sedan åt vi smörgåstårta och sobet. Mums i magen!

Fick massa presenter. Två böcker (bara, lite besviken), en av Marilyn Monroe (My Story) och en deckare som heter The Language of Bees. Av pappa fick jag en liten köksradio, av mormor fick jag pengar (yay), av mamma fick jag ett fint överkast och massa små julprylar och av Lotta fick jag godis och en tomte. Sammanfattningsvis en bra födelsedag.

Grattis Alan Moore!

En gammal skräckgubbe som råkar fylla år på samma dag som jag. Det är en ära ska jag säga! En av mina favoritförfattare som har skrivit V for Vendetta, Watchmen, Top 10, The Killing Joke etc etc.

Tack för alla gratulationer!

Ghost hunting

Har läst ut Susan Orleans bok The Orchid Thief nu. Inte skönlitteratur, utan reportage-bok som handlar om orkidéer, brott, besatthet och Amerikas urinvånare. Ganska bra, men ingen wow-känsla. Passande nog laddade jag precis upp bilder från orkidé-utställningen här i Åkeshov.

Katastrofen är ett faktum

Satt oskyldigt och bläddrade i tidningen och kom fram till teater-sidorna. Då ser jag den, annonsen om att Dramaten sätter upp Jane Eyre. För det första, va? Jag vet inte hur man ska lyckas med konststycket att sätta om den och hålla den under tio timmar. Men jag blev ändå nyfiken på att se den (såklart). Men sedan... sedan kollade jag nogrannare på bilden och upptäckte till min fasa att Mikale Nyqvist ska spela Rochester. VA?! Jag fick nästan upp frukosten igen. Vem kan vara mer fel än Mikael fucking Nyqvist. Han kan bara spela en roll. EN ROLL. Den där fumliga typen som man blir lätt road och lätt illamående av att se. Men eldige, passionerade Rochester med all sin charm? Nej nej nej. Han är ju inte ens ful på rätt sätt för Rochester. Herregud.

Ska jag ändå våga mig dit? Det skulle vara så kul att se den på scen. Men... Wow så fel det kan bli. Ska inte Nyqvist göra halvljumna deckare med alldeles för stor budget och alldeles för dåliga manus? Urk.

Dream a little dream of me

Måndag igen. Yay. I eftermiddag är det jobb som gäller, inge kul nu när det är mörkt när man åker hem. Det är förresten ganska mörkt ute hela dagarna. Typiskt november, men jag har beställt solsken tills på onsdag. Awesome.

Nu på förmiddagen hade jag tänkt skriva lite på min uppsats som har legat i ide ett tag. I går fick jag lite fart och skrev nog 1500 ord, kanske lite mindre. Det optimala vore att vara färdig med "del två", som den inofficiellt heter, i dag. Men det verkar just nu lite orealistiskt eftersom jag hela tiden skriver mer än jag hade tänkt. Bra eller dåligt får jag reda på först när den är färdig. Det jobbiga kommer bli att redigera den. Ser inte fram emot det...

OMG förrsten, hade värsta Twilight-drömmen. Den var hemsk! Edward, Alice och Jasper var evil! Har helt förändrat min syn på dem. Eller ja... Edward har jag aldrig haft höga tanker, kvinnomisshandlare som han är. "Nejmen oj, jag är ju vampyr så jag är så starkt så jag kan inte hjälpa att jag gör illa Bella". Jerk.

House divided

I dag såg jag de fyra sista avsnitten på säsong fem av House. Usch vilken bra serie. Jag skrattade hysteriskt ibland (ett avsnitt var extremt knasigt) och var ledsen. Säsongsfinalen är alltid lite sorglig, folk dör eller försvinner eller ja... Väldigt intressant utveckling med House i de sista avsnitten, det har väl byggts upp till det hela serien. Hugh Laurie är så där fantastiskt bra. På tal om det så spelade han piano i något avsnitt och jag blev avundsjuk. Sedan tog han upp en munspel och spelade det med andra handen, samtidigt som han spelade piano! Tönt.

En sak som är kul med House är att varje gång som House och Wilson har någon rolig story-line eller det handlar om deras förhållande på något sätt så kan man ge sig fan på att det är manusförfattare som heter Doris Egan som har skrivit det avsnittet. Haha, hon är så för House/Wilson löööv! Men vem är inte det?

Fenomenet Björn Ranelid

Följande ska läsas en solbränd skåning: "Stenarna på marken, molnen i himlen, alla är vi del i detta spel mellan molekyler, mellan atomer och mellan människor. Du och jag och alla andra andas och lever. Fåglarna kan se oss från himlen och vi kan blicka upp på dem där de seglar som räkor i vatten. Allt är sammankopplat i ett enda tumult av känslor och sentimentalitet."

Ja, mitt första försök att skriva något på Ranelinska. Björn Ranelid är väldigt intressant som ett fenomen men oerhört irriterande som person. Hälften av tiden förstår man inte vad han säger. Eller jo, man förstår honom men man blir störd på att det han säger är så självklart och bara är uttryckt med finare ord. Jag har gått från att hata honom till att tycka han är underhållande. Men jag tar honom inte på allvar, varken som författare eller som TV-profil.

Det var kul när han vara med på Babel. Han satt i publiken medan två litteratur/kulturvetare satt och diskuterade honom. Tror inte att de visste att han satt där. Sedan var det ett litet reportage om det manliga författaregot eller något sådant. För det är enormt.

I heart IKEA

Eftersom jag har gnällt och skällt i två inlägg nu så tänkte jag hylla lite också. Nämligen IKEA. Vissa åker till kyrkan på söndagar, men de flesta svenskar firar vilodagen med att rusa omkring på IKEA och rycka åt sig alla möjliga prylar. Söndagsandakt! Medan kyrkobänkarna står tomma så köar folk för att få köpa en korv med bröd för 5 kr. 5 kr!!! Vem blir inte helt lyrisk av det priset? Så istället för att dyrka den här så kallade "Gud" så dyrka istället IKEA. I din Billy-bokhylla kan du lätt fixa i ordning ett altare med billiga värmeljus och Glimra ljushållare. Ut med den torra Bibeln, in med IKEA-katalogen! Nu ska det sparas pengar!

IKEA har dessutom en bra filosofi, de bästa sakerna här i livet är gratis eller så gott som gratis (en toaborste för fem kronor, sex stycken vinglas för 39, påslakan-set för 79). Det heliga numret är nio. Känn din instruktionsmanual och med tålamod kan du konstruera de mest komplicerade möblerna och prylarna!

Gud kommer inte från himlen, han är född i Småland.

Nöff nöff

Nu har jag i princip slutat lyssna/kolla på eller läsa nyheterna om svininfluensan. Jag får bara grav ångest av det annars. Som om jag inte hade bättre saker att oroa mig för. Nu verkar man inte få vaccinet förrän i början av december (låter vagt) om man är normal. Det konstiga är att det är 20-40 år som drabbas hårdast men ändå kommer de att vaccineras sist. Logik? Ja, man fattar såklart att gamla och unga och sjuka är svaga men ändå... Känns orättvist. Det är ju vi som springer omkring och smittar folk. Dessutom kommer magsjukan också, vilket är nästan ännu värre. Fatta att få båda på samma gång. Stay away om ni är sjuka säger jag bara.

Man borde ju inte nojja, men det är inte så lätt när det varje dag på löpsedlarna står saker som DÖD och KAOS och RUSNING. Får man några bra nyheter också? Tyckte jag hörde något om en kanal eller tidning som bara tog upp bra och glada nyheter. Ska nog börja prenumerera på den...

Ta det pianoforte

Den här veckan ska jag försöka blogga lite duktigare. I dag vill jag tala (skriva) om folk som är duktig på att spela piano. Sådana där människor som är så sjukt musikaliska att man helst vill skjuta dem för man blir så djupt avundsjuk på dem. Som tur är så är ingen av mina vänner så där jobbiga. Inte för att jag säger att de sjunger dåligt eller spelar något instrument dåligt men de är inga savanter precis. För i sådana fall skulle jag ha väldigt svårt att umgås med dem.

Gud, jag hatar att kolla på TV när något äckel sitter där vid sitt piano. Det värsta är att jag har så lätt att börja gråta av pianomusik. Det är hemskt. Men det är så fint! Jag trodde jag var ensam om det här, men sedan läste jag Stephen Frys självbiografi Moab is my washpot i somras och upptäckte att han hade precis samma åsikter. Han blev också grön av avundsjuka när han träffar musikaliska människor och själv kan han inte ta en ton. Samma här. Jag fattar nada av toner, har inga talanger what-so-ever när det kommer till att spela gitarr, kan inte sjunga en strof utan att det låter som att någon stryper en katt. Så jag blev lättad när jag upptäckte att jag inte var ensam. Vi borde starta en klubb eller något.

Å andra sidan är det helt underbart att lyssna på pianomusik. Så länge jag slipper se den jäveln som spelar.

Hugh & Robert

Demon Huntress

Den här boken köpte jag i veckan. Tyckte att de passade bra med tanke på all viktoriansk litteratur som jag läser nu. Hehe. Visste ni att Drottning Victoria är den brittiska regent som har suttit längst på tronen och att hon överlevde ett antal mordförsök. Nu är kanske inte den här boken historiskt korrekt, men jag är inte så noga med sådant där.

Ops

Dålig blogging den här veckan, jag vet. Men det har som vanligt varit rätt mycket. Vet inte riktigt vad jag har gjort, men det känns ändå som att jag inte har hunnit med någonting. Som det ska vara med andra ord.

Nästa vecka har vi redovisning i Women & Law-kursen. Jag ska prata om varför The Odd Women är en feministisk bok. Vet inte riktigt hur det går med det, men jag har i alla fall skrivit en text. Hoppas inte att läraren förväntar sig något avancerat för hon la ut instruktioner för en vecka sedan... Bra framförhållning. Samtidigt har jag uppsatsen som ligger i ide. Den vaknar till ibland. Det blir väl hetsskrivning strax innan jul. Kul kul.

Fredagen var soft. Eller ja... Städade som en galning och lagade sedan risotto till Johanna (och mig). Men sedan var det lugnt! Vi glodde på LOST (säsong fyra eftersom Johanna är sjuuukt efter). Det var kul, har inte sett LOST på ett tag. Desie i The Blue Shirt är awesome.