Time is fleeting

Not for very much longer. Egentligen borde jag ta tag i saker ordentligt. Som praktikrapporten, masteruppsatsen, rensning av golvbrunn och så vidare etcetera. Men just nu är det så skönt att bara vara. Vara ledig, vara fri, vara trött utan att behöva anstränga sig. Praktiken blir som ett heltidsjobb och jag tror knappast att vanliga människor springer hem och börjar plugga efter jobbet. Men vi förväntas göra just detta. Egentligen kan man avsätta lite tid av praktiken till skrivandet, men det känns så dumt att fråga om en ledig halvdag. Får se om jag vågar nästa vecka. Skulle vara skönt att ha lite andningsrum. Dessutom borde jag boka in ett nytt bankmöte för att diskutera pension.

Visst blir man trött av bara tanken?