Någon snodde min påse från Åhléns med nyinköpta kläder i dag när jag var i Vällingby. Jag ställde ifrån mig den när jag provade en kofta på Cubus och hörde något prassla bakom ryggen. När jag vände mig om var den borta. I sådana lägen önskar man att man kunde reagera snabbt och bestämt. Jag såg mig förvirrat omkring och försökte samtidigt hänga upp koftorna jag hade provat. Jackan låg kvar på sitt ställe (med plånboken kvar i kanske jag ska nämna). Min hjärna är tydligen slö i krissituationer och ingen är mer förbannad över det än jag. Det var väl naivt att tro att ens saker kan få vara i fred, men så skjut mig, jag är godtrogen!
Vilket inte alls stämmer, för jag är cynisk och gillar inte människor i allmänhet. Det är väl bara det att man liksom inte tänker att den kan hända en själv. Och ändå har det hänt. Till exempel så jag har ju haft inbrott i bilen tre eller fyra gånger. Människor är as, det vet jag, men varför kan jag inte agera därefter?
De där byxorna är jag inte så ledsen över, de köpte jag mest för att jag behövde ett extra par och de är bekväma. Men sedan var det den där halsduken i orange, den var riktigt härlig. Visst, det är väl bara att köpa likadan igen men... Det är en principsak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar