Nu ska jag spy beröm över
The Shadow Line igen. Men den är så värd all beröm den kan få! Från början var jag rädd att jag skulle bli smått uttråkad av att serien, brukar inte gilla kriminalserier om de inte har någon slags twist.
The Shadow Line är regisserad, skriven och och producerad av Hugo Blick, som jag aldrig har hört talas om innan. Kort handlar serie om en polis som återvänder till arbetet efter att ha blivit skjuten i huvudet. Han har minnesluckor och börjar nysta i vad som verkligen hände honom och hans minst sagt suspekta kollega. Samtidigt, på andra sidan lagen, följer man den undre världen och en familj (av något slag) som hanterar droger. Från alla håll dyker dessutom minst sagt suspekta typer upp, och de kommer verkligen från djupen. Drogerna blir nog det minst allvarliga i den här serien. Här finns inga goda, här finns bara gråa själar som balanserar på skugglinjen.
Vissa scener är så vrålbra att jag tappar andan. Oftast så händer det ingenting i dessa scener, oftast är det endast två karaktärer som står och stirrar på varandra. Men
spänningen, den är så tung att man verkligen får svårt att andas. Stephen Rea spelar seriens värsta karaktär, men han ser ut som en oskyldig pensionär. Fy. Han är som tur är nominerad till en BAFTA för den rollprestationen. TACK GODE GUD. Men serien är tyvärr inte nominerad alls. Det gör mig arg, för den har trots allt fått en hel del beröm. Sådant är livet antar jag, idiotiskt.
Det är en mörk serie, det finns ingen glädje där. Och jag brukar inte klara av sådant, men här fungerar det så bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar