Ugh, trots att det är kul att drömma TV-seriedrömmar så är det även jobbigt för man går och tänker på dem hela dagen. Jag såg en film med William Fichtner i går och då blev det såklart en Prison Break-dröm. Många av mina drömmar är stressiga, det slutar alltid med att jag springer eller har bråttom att göra något. Michael var sjuk och skulle till sjukhuset och tydligen fixar man proverna hemma som man skickar med patienten sedan. Gissa vem som hade ansvar för det! Mahone var såklart också där och vi sprang runt, jag i ett par nya skor (typ låga, lack, spetsiga där fram). Det går inte att springa i sådana skor ens i drömmar. De påminde om sådana där platta lackskor man hade när man var liten. Skitjobbigt.
Hur som helst var jag askär i Mahone, såklart. Sedan när jag skulle prata med honom så kom såklart hans ex-fru. Jävla kärring... Hur som helst så kom Johanna, Marja och Björn hem eftersom något hade krånglat i Vietnam så jag slapp mata katten. Jag undrade nog mest var Mahone hade tagit vägen. Suck.
Det jobbiga var att i bakgrunden av allt det andra så fanns det där Prison Break-elementet, att de är jagade av allt och alla. Det var nog det som gjorde det hela så himla stressigt. Jag har varit trött hela dagen, inte huvudvärk men det är fan inte långt borta.
Nästa gång vill jag drömma en Stargate-dröm då ingen är arg på mig och jag räddar världen! Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar