Nu har Johanna och jag varit och sett Wolvie-filmen, äntligen! Jag hade låga förväntningar och blev belönad med att den var bättre än jag hade trott. Men visst, den saknar hjärtat och känslan som Bryan Singers två X-men-filmer hade. Den var mer i stil med trean, fast bättre. Explosioner, slagsmål och diverse kvicka repliker.
Vad jag mest hade väntat på (enda sedan jag började läsa X-men när första filmen kom ut) var en speciell mutant vid namn Gambit. Det är svårt att förklara hur cool den karaktären egentligen är. Kvinnotjusare, tjuv, moraliskt grå, opålitlig är bara några egenskaper han har. Hans kraft går ut på att han "laddar" spelkort (eller andra objekt) med kinetisk energi som sedan exploderar. Extremt snygg är han också. Hans stora kärlek är Rogue, vilket gör att jag stör mig som fan på Rogue/Iceman i filmerna.
Japp, film-Gambit var såklart en besvikelse, men det hade jag väntat mig. Såg töntig ut (fast han försökte vara cool), irriterande korttrick, någon slags svag New Orleans-dialekt och fåniga repliker. No no no. Han var alldeles, alldeles för ung. Fast det var väl poängen med tanke på att det utspelade sig flera år innan händelserna i X-men. Oh well, man kan inte få allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar